Fortsätt till huvudinnehåll

Svårt att finna nya vänner i Vadstena







Det är svårt att finna nya vänner i Vadstena. Det började med en insändare i MVT som berättade att de blivit förtjusta i den vackra staden men hur besvikna de blivit över att inte blivit införlivade i den sociala gemenskapen. Ämnet ansågs så angeläget att tidningen skickade ut en reporter på stan för att utreda påståendet. Han fick ganska skiftande svar, formulerade med viss försiktighet. Avslutningsvis fick han ett svar uttalat av oppositionsrådet Marita Karlsson. Hon håller med om att det är svårt för en nyinflyttad att hitta bästisar på en liten ort.

”Men det är inget unikt för Vadstena, så ser nog ut i alla småstäder. Invånarna är lite försiktiga och avvaktande.” Hon tillägger att man får bjuda lite på sig själv i sådana här sammanhang.

Ett kommunalråd är naturligtvis den ultimata experten på livets alla områden så vi lyssnar på henne.

Frågeställningen är inte unik eller ny. Luxor i Motala hade för 40 år sedan 2 000 anställda och inflyttningen från alla delar av landet var stor och den allmänna meningen hos ”utbölingarna” var att östgöten var svår att komma in på livet. Nybyggarna umgicks för sig och infödingarna för sig. Enstaka undantag fanns naturligtvis.

En gång intervjuade jag en kvinnlig missionspastor som flyttat runt i landet. Hon sa att var sörmlänningar var tillmötesgående men lögnaktiga och att östgötar var kärva men ordhålliga. Det är väl ett positivt betyg?

Jag har flyttat tre gånger i mitt liv, från Motala till Vadstena, från Vadstena till Boxholm och senare till Mjölby. Jag har inte upplevt några större problem men så har jag haft ett arbete som gjort att jag på ett naturligt sätt kommit i kontakt med många människor. Möjligen är det så att jag upplevde att i bruksorten Boxholm var kotterierna grundligt etablerade sedan många år tillbaka. Integrationen, om man vågar använda sig av ett så värdeladdat ord, går bäst om man arbetar på en lagom stor arbetsplats.

Föreningslivet är en annan bra väg. I Vadstenafallet rekommenderar jag ett besök på golfklubben i Hagalund. Där finns alltid trevligt folk. Somliga kan spela också.


Tre trevliga Vadstenagolfare.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer