Fortsätt till huvudinnehåll

Tennisbanor till Vifolkavallen



Game, set och match.

Vifolkavallen framstår mer och mer som Mjölbys idrottscentrum. Det finns långt gångna planer på att bygga två tennisbanor nedanför tennishallen på den sjumannaplan som kallas Lilla Wembley. På det viset samlar tennisklubben sin verksamhet på Vifolkavallen. De nuvarande grusplanerna på Burensköldsvägen lär enligt uppgift läggas ner.

Tennisklubben, kommunen och tennisförbundet finansierar gemensamt bygget och underlaget blir en ny lättskött grusblandning. Förändringen sker med fotbollsklubbarnas goda minne. Vifolkavallen har tre fullstora gräsplaner, en grusplan och en konstgräsplan och det är den senare som utnyttjas mest.

Vita huset kallas den byggnad som förr tjänstgjorde som kyrkoherdens tjänstebostad och är belägen mellan kyrkan och församlingshemmet. Den fick nytt liv när Folkunga pastorat bildades och vice bispen Fredrik Lennman med stab flyttade in för något år sedan. DHR har genom sitt ombud Pehr Hasselrot uppmärksammat att byggnaden är otillgänglig för handikappade och rullstolsborna vilket strider mot gällande lagstiftning. DHR har nått en viss framgång då byggnadskontoret öppnat ett tillsynsärende. En offentlig byggnad som en pastorsexpedition ska vara öppen för alla medborgare oavsett fysisk status, hävdar DHR.

Så en dag står kanske byggnadsnämndens ledamöter med nämndens ordförande Anders Steen i spetsen och granskar villan. Men den här gången är det inte färgen som är på tapeten utan byggnadens tillgänglighet för handikappade och det är nog så viktigt. Eller annars smiter han dit utanför protokollet så att han slipper påflugna och näsvisa reportrar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.