"En del av Mjölbys själ"

Tavlan är målad med utsikt från Skänningevägen. Om man tittar noga ser man fabrikens karakteristiska taksilhuett i bakgrunden. Det taket ser likadant ut idag. Målningen är från 1951.

Hör ni till dem som imponeras av de två stora målningarna i Mjölby stadshus hörsal (fullmäktiges sammanträdeslokal)? Hur dessa målningar hamnade där är en historia med poänger. Jag spelade en liten roll i sammanhanget.

Hösten 2003 intervjuade jag Hanne Hoffmann inför hennes vernissage på Galleri Kraftverk. Hannes namn var välkänt för äldre Mjölbybor. Pappan Svend Hoffman startade Kyl-Automatik mitt under brinnande krig 1942. Kyl-Automatik blev så småningom Danfoss och kom att verka i Mjölby under många år. Just i den här vevan var Danfoss på väg att lägga ner produktionen och flytta försäljningskontor och lager till Industrigatan i Linköping. När vi var klara sa Hanne till mig att på företaget fanns en monumental målning av Svartåliden sedd från Skänningevägen som var utförd av hennes morbror Torvald Pedersen. ”Tipsa kommunledningen om det. Den målningen hör hemma i Mjölby och inte i Linköping”.

Jag nämnde målningen i förbigående för kommunalrådet Jörgen Oskarsson i samband med vår regelbundna genomgång av kommunstyrelsens ärenden. Jörgen nickade förstrött men gjorde en minnesanteckning.

Månaderna gick och en dag ringde Jörgen och sa: ”Minns du den där målningen du tipsade om på Danfoss? Nu är donationen i hamn och den ska placeras i fullmäktigesalen tillsammans med en annan stor målning”. Jag blev glatt överraskad för jag hade nästan glömt bort historien.

Till saken hör att Jörgen framförde ett offentligt tack till mig från talarstolen och jag blev uppriktigt sagt lite generad. Vi murvlar är mer vana vid kritik än berömmande ord.

Så här ser samma vy idag. Bilden tagen från parkeringsplatsen på Skänningevägen.

 Hanne Hoffmann var en angenäm bekantskap. Hon var glad, intensiv och fulladdad med historier. Med hjälp av penna och ett anteckningsblock skissade hon hur Mjölby centrum såg ut för ett halvt sekel sedan.  Hon for i unga år till USA och började arbeta som inredningsarkitekt och konstnär i Denver lockad av tempot, livsstilen och möjligheterna till skidåkning i Klippiga bergen.

”Jag skulle kunna fylla ett helt uppslag i Corren med historier om alla excentriska oljemiljardärer jag jobbat åt ” sa hon.

Våren 2005 fanns tavlorna på plats i Stadshuset. Verkets upphovsman Torvald Pedersen (1898-1983) var svåger till dåvarande Kyl-Automatiks ägare och grundare Svend Hoffman. Hoffmann beställde målningarna 1951

Den ena föreställer Norrgårds kvarn vid ån där den allra första fabriken byggdes mitt under brinnande krig 1942. På den andra har konstnären stått på Skänningevägen och målat med utsikt över Svartån och i bakgrunden ser man fabriken på Industrigatan.

Torvald Pedersen var också bildhuggare. Han har gjort altartavlan i Högby kyrka och ett krucifix i Ulrika kyrka. Familjen Hoffmann var inte bara industrientreprenörer utan hade också en välgörande inverkan på stans kulturliv.

Troels Hoffmann berättade att Torvald Pedersen var ett etablerat namn i Danmark och hade utställningar tillsammans med Isaac Grünewald och Carl Isacsson i Köpenhamn. Jörgen Oskarsson introducerade konstverken innan aprilsammanträdet i kommunfullmäktige och framförde kommunens tack till Danfoss och familjen Hoffmann.

”Tavlorna är inte bara en del av Mjölbys industrihistoria utan också en del av Mjölbys själ”, sa Jörgen Oskarsson.

Tavlan föreställer Norrgårds kvarn och kan också ses på Stadshuset.