Fortsätt till huvudinnehåll

Hilding och S/S Ejdern




Bilden ovan hängde på väl synlig plats i mitt föräldrahem på Storgatan i Motala. Det fanns ett särskilt skäl till detta. Ångfartyget Ejdern var min farbror Hilding Jakobssons (f 1892) arbetsplats under åren 1915-57. Från 1925 var styrman Jakobsson också en av tre delägare tillsammans med kapten Fredmark och maskinist Ulriksson.

Hilding var en lättsam och generös person, mycket omtyckt av sina många syskonbarn. Han förblev ogift och hade inga egna barn, så vitt jag vet. Likheten med min far var påfallande men han var kortare och bredare.

Om Ejdern och dess besättning har Per G. Fagerholm skrivit en faktaspäckad bok ”Ångfartyget Ejdern – Lokaltrafik till sjöss under ett sekel”. Författaren var en av de ungdomar som räddade Ejdern från upphuggning, renoverade henne och bildade Museiföreningen Ångfartyget Ejdern. Båten har fortfarande hemmahamn i Södertälje. Ejdern har gått på väst- och ostkusten samt de större insjöarna i Mellansverige. Under en period på 1890-talet trafikerade hon Roxen. Hon hade flera redare under Linköpingstiden.

Köpet av Ejdern 1925 var naturligtvis en milstolpe i Hildings liv och en förutsättning för fortsatt trafik. Han är citerad i boken:

”Vi köpte egentligen inte båten för att tjäna på den, utan mer därför för att vårt arbete var beroende av den”.



Ejdern gick lustturer i skärgården men också enligt turlista. De sista åren gick hon som bogserbåt och skeppade kalk mellan Oaxen och Södertälje hamn. Lönsamheten i driften sjönk långsamt och stadigt och timpenningen var låg. Hilding citeras igen:

”Det kunde bli långa arbetsdagar ibland … Någon större timpenning kunde vi inte räkna med men fick ihop så pass att vi klarade oss, och visst fanns det bättre tider då förtjänsten kunde bli högre”.

1957 gick sista resan och den är dokumenterad i boken. Då var Hilding 65 år gammal och skeppskamraterna betydligt äldre. Ny ägare blev Södertälje stad.

Museiföreningen gjorde ett gott jobb och fartyget var åter sjödugligt. 1975 gjordes två långresor. Den första via Göta kanals östgötadel till Vättern och Askersund där man besökte kulturhistoriskt intressanta platser. Den andra ägde rum under en blåsig septembervecka då några av föreningens medlemmar körde ner till Göteborg för att delta i invigningen av Cityvarvet (f d Götaverken där Ejdern var byggd). Den 14 september lade hon efter 78 års frånvaro från Göteborg, till bredvid ångfartyget Bohuslän vid Stenpiren.

Vid uppehållet i Motala gjorde min båtintresserade far ett besök ombord på det fartyg som varit hans äldre brors arbetsplats under så många år.

Många svenskar har sett Ejdern utan att känna till det. Hon förekom i filmen ”Vi på Saltkråkan” under annat namn och även i Lars Molins filmatisering av Selma Lagerlöfs ”Kejsarn av Portugallien ”.


Längd 22,39 meter[1]
Bredd 4,49 meter[1]
Djupgående 1,70 meter[1]
Tonnage 46 brt[1]
13 nrt[1]
Maskin Ångmaskin av Compoundtyp
55 kW[1]
Kraftkälla Koleldad sjöångpanna av skotsk typ, "Skottepanna"
Fart 8 knop
Besättning Minst tre.
Passagerare Ursprungligen max 145, idag minskat till max 90 personer


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.