Ingenting
får kommunpolitiker att omgående lätta på lädret som en vitmålad ångbåt.
Bygdens kelgris, Boxholm II, är i akut behov av en ny ångpanna och från
styrbord och babord ilar Boxholm, Tranås och Ydre till undsättning med en ännu
okänd summa pengar.
Kostnaden, ja. Boxholms kommunstyrelse fattade i
förra veckan beslutet att stödja projektet utan att ange några siffror. Ingen
vet var slutnotan för renoveringen hamnar, men Tomas Bergman på Bergmans
Mekaniska i Motala tippar 600 000 kr i dagens Corren. Det skulle innebära
ett sexsiffrigt belopp för Boxholm och det är ingen liten peng. Hur mycket
rederiet och Ångbåtens vänner orkar med är oklart.
Den
lagkunnige skulle kunna ifrågasätta lagligheten i ett sådant
beslut. Det måste strida mot den kommunala likställighetsprincipen som säger
att ingen privatperson, förening eller organisation får gynnas framför någon
annan.
Men risken för ett överklagande till
Förvaltningsrätten är minimalt. Boxholm II är en flytande institution i bygden
och saknar ovänner. Om man drar en femmilsradie med utgångspunkt från Boxholm
finns väl ingen vuxen person som inte gjort en tur med Tvåan på Sommen och
käkat rostbiff med potatissallad i Bendriks park.
Fartyget
har varit motiv på kommunens turistbroschyrer i 40 år och kommunstyrelsens vice
ordförande Johan Birath medverkar regelbundet med kåserier på sommarkvällarna.
Det var en syssla han övertog från min företrädare som lokalredaktör i Boxholm,
Irving Lindholm. Förra kommunalrådet Per-Arne Larsson har åtminstone tidigare
varit ordförande i Rederiaktiebolaget Boxholm II.
Jag och mina kolleger på Correns Mjölbyredaktion
har skrivit fler artiklar i turistbilagorna än vi orkat räkna. Än var det
skeppare Hectors väderbitna nuna som blickade ner från kommandobryggan och än
var det maskinisten Sjöberg som bjöd ner oss till sitt bullrande, varma lilla ”paradis”
under durken.
Undertecknad
är också aktieägare i bolaget och aktiebrev nr 2731 hänger ovanför skrivbordet.
En ljuvlig julikväll 2002 föll fotografen Göran Billeson och jag för trycket
(vitsigt va) och betalade varsin tvåhundring. Fast jag har aldrig blivit kallad
till bolagsstämman.
Till sommaren 2016 stävar Tvåan åter på Sommens
klara vatten. Ingen sjöman utmanar ödet och pinkar i lovart.
Kommentarer
Skicka en kommentar