Fortsätt till huvudinnehåll

"En del av Mjölbys själ"




Tavlan är målad med utsikt från Skänningevägen. Om man tittar noga ser man fabrikens karakteristiska taksilhuett i bakgrunden. Det taket ser likadant ut idag. Målningen är från 1951.

Hör ni till dem som imponeras av de två stora målningarna i Mjölby stadshus hörsal (fullmäktiges sammanträdeslokal)? Hur dessa målningar hamnade där är en historia med poänger. Jag spelade en liten roll i sammanhanget.

Hösten 2003 intervjuade jag Hanne Hoffmann inför hennes vernissage på Galleri Kraftverk. Hannes namn var välkänt för äldre Mjölbybor. Pappan Svend Hoffman startade Kyl-Automatik mitt under brinnande krig 1942. Kyl-Automatik blev så småningom Danfoss och kom att verka i Mjölby under många år. Just i den här vevan var Danfoss på väg att lägga ner produktionen och flytta försäljningskontor och lager till Industrigatan i Linköping. När vi var klara sa Hanne till mig att på företaget fanns en monumental målning av Svartåliden sedd från Skänningevägen som var utförd av hennes morbror Torvald Pedersen. ”Tipsa kommunledningen om det. Den målningen hör hemma i Mjölby och inte i Linköping”.

Jag nämnde målningen i förbigående för kommunalrådet Jörgen Oskarsson i samband med vår regelbundna genomgång av kommunstyrelsens ärenden. Jörgen nickade förstrött men gjorde en minnesanteckning.

Månaderna gick och en dag ringde Jörgen och sa: ”Minns du den där målningen du tipsade om på Danfoss? Nu är donationen i hamn och den ska placeras i fullmäktigesalen tillsammans med en annan stor målning”. Jag blev glatt överraskad för jag hade nästan glömt bort historien.

Till saken hör att Jörgen framförde ett offentligt tack till mig från talarstolen och jag blev uppriktigt sagt lite generad. Vi murvlar är mer vana vid kritik än berömmande ord.

Så här ser samma vy idag. Bilden tagen från parkeringsplatsen på Skänningevägen.
 Hanne Hoffmann var en angenäm bekantskap. Hon var glad, intensiv och fulladdad med historier. Med hjälp av penna och ett anteckningsblock skissade hon hur Mjölby centrum såg ut för ett halvt sekel sedan.  Hon for i unga år till USA och började arbeta som inredningsarkitekt och konstnär i Denver lockad av tempot, livsstilen och möjligheterna till skidåkning i Klippiga bergen.

”Jag skulle kunna fylla ett helt uppslag i Corren med historier om alla excentriska oljemiljardärer jag jobbat åt ” sa hon.

Våren 2005 fanns tavlorna på plats i Stadshuset. Verkets upphovsman Torvald Pedersen (1898-1983) var svåger till dåvarande Kyl-Automatiks ägare och grundare Svend Hoffman. Hoffmann beställde målningarna 1951

Den ena föreställer Norrgårds kvarn vid ån där den allra första fabriken byggdes mitt under brinnande krig 1942. På den andra har konstnären stått på Skänningevägen och målat med utsikt över Svartån och i bakgrunden ser man fabriken på Industrigatan.
Torvald Pedersen var också bildhuggare. Han har gjort altartavlan i Högby kyrka och ett krucifix i Ulrika kyrka. Familjen Hoffmann var inte bara industrientreprenörer utan hade också en välgörande inverkan på stans kulturliv.

Troels Hoffmann berättade att Torvald Pedersen var ett etablerat namn i Danmark och hade utställningar tillsammans med Isaac Grünewald och Carl Isacsson i Köpenhamn. Jörgen Oskarsson introducerade konstverken innan aprilsammanträdet i kommunfullmäktige och framförde kommunens tack till Danfoss och familjen Hoffmann.

”Tavlorna är inte bara en del av Mjölbys industrihistoria utan också en del av Mjölbys själ”, sa Jörgen Oskarsson.

Tavlan föreställer Norrgårds kvarn och kan också ses på Stadshuset.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...