Fortsätt till huvudinnehåll

17 miljoner för lukteliminering i Mjölkulla



Ska kostas på.

Den som ger sig tid att granska kommunala protokoll hittar nyheter. Tekniska nämnden i Mjölby är beredd att ta ett djupt grepp i plånboken för att eliminera skitlukten från Mjölkulla reningsverk. Det kan man läsa i protokollet från nämndens sammanträde den 20 juni. 17 miljoner kr är prislappen.

Reningsverkets grannar, främst i Egebybacken och Prästgårdsliden men även på andra sidan Svartån, har i ett par års tid plågats av lukten. Det har handlat mer om stank än doft. Anledningen är att ombygget av rötkammare och nybygge av biosteg inte har gått som planerat under åren 2015-2016. Kommunen har anlitat ett konsultföretag som har konstaterat felen och föreslagit relevanta åtgärder. Grannarna har klagat hos Länsstyrelsen som satt press på kommunen.

En orsak som nämns är att den långa transporten av avfall från Spångsholm lett till stillastående vatten i ledningarna och att ortens livsmedelsindustrier haft en högre produktion än normalt. Transporterna från Spångsholm ska påskyndas med flera pumpar.

Jag ska inte tynga texten med detaljer för jag begriper inget av den kemisk-tekniska processen men den som är intresserad kan läsa tekniska nämndens protokoll § 76 för 2017. Men svavelvätefällor låter spännande.

Det är lätt att slå an ett raljerande tonfall vid sådana här tillfällen men Mjölkullas grannar har haft lätt att hålla sig för skratt de senaste åren. Hoppas att 17-miljonerspaketet ger avsedd effekt. Tekniska nämnden har inte pengarna i sin budget men har begärt extranslag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Men de besluten är nog mest att betrakta som formalia i sammanhanget. Ingen tung nämnd fattar sådana beslut utan att ha garantier. Nämnden flaggar också för att ytterligare pengar kan behövas nästa år.

Investeringsmedel för projekt, Förbättringsarbeten VA-verk Luktreduceringssystem gasklockan, kringutrustning, markarbete, el 250 Ventilation externslammottagning 250 Kompressor, installation och kringutrustning 300 Slamavvattning, centrifug, torrslampumpar, installation och kringutrustning 2 700 Blåsmaskinbyggnad, blåsmaskin, markarbete, byggnation, installation, kringutrustning. 5 100 Biosteg, luftspett, kompressor, installation och kringutrustning 800 Rötkammare, rötslamlager, gasfackla 1 600 11 000 Investeringsmedel för projekt, Avloppspumpstationer ombyggnad Pumpstation, svavelvätefällor, installation och kringutrustning 6 300 6 300
Totalt äskat medel  17,3 miljoner kr.
                                            *
En helt annan sak. Nog är det en ödets ironi att en kommun som bollar med hundratals miljoner i umgänget med Lalandia sträcker vapen för att en pump värd 150 000 kr gått sönder i Motalabadet (Marieberg)? En pump är en stor pryl som utsätts för mekaniskt slitage. I näringslivet förekommer begreppet förebyggande underhåll men det tycks vara okänt i Motala kommun. Varje bilägare vet hur viktigt det är med underhåll och lämnar in bilen för service varje år.
                                            *
Så har det hänt. Motalas förre gruppledare för Moderaterna, Sören Hjelm, och gamle kommunalrådet Per-Arne Larsson (S) har mötts på golfbanan i Flemminge. Den senare blev så exalterad att han stoppade ner drivern i bagen och plockade upp pipan för omväxlings skull. Sören Hjelm slog in på en ny bana efter tiden som oppositionsråd och skrev en utomordentlig biografi över Luxors grundare, fabrikör Axel Holstensson. Min sagesman har inget nämnt om färgen på herrarnas bagar men jag utgår från att Larssons är röd och Hjelms blå. Ni som följer min blogg vet naturligtvis att det är på golfbanan som de avgörande stegen tas för en politisk, social och ekonomisk utveckling av landet.

God middag!        

Om Gud är god och bromsarna håller på riskokaren är det risk för att er lokala/kommunala nyhetsbyrå återkommer.  

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...