Fortsätt till huvudinnehåll

Mera skitsnack om Mjölbyturism

När man skriver om gamla minnen finns alltid kolleger som minns mer. Här är kommentarer från Correns Sven Fransson som minns den fantastiska turistsommaren 1982 med dess utedass och turistbyrå.

"Kul när gamla minnen väcks till liv. Minns inte om bilagan fick namnet Mjölby Nästa, men slogan som trycktes upp på plastremsor och sattes på bilar och andra synliga platser var Kenneth Haglunds verk

Om jag minns rätt frågade han en bekant i Stockholm vad han tänkte på när han hörde ordet Mjölby. Anledningen var att hitta en slagkraftig slogan för Mjölbys turistsatsning. Stockholmarn som ofta åkte tåg till Malmö, sa spontant.

- Mjölby Nästa! Det var i stort sett vad han visste om Mjölby efter att åtskilliga gånger höra konduktörens utrop.


Och så det där med bajamajan på rastplatsen. Satsningen utökades även med ett hemmabygge av en rullande turistbyrå vars sista dagar slutade på 4H-gården.

Minns inte vilka Mjölbys två kvinnliga politiker det var som först bemannade den rullande turistbyrån. De ersattes med två tjejer som var turistvärdar den sommaren.

Till Correns Mjölbyredaktion kom två Stockholmstjejer som sommarvikarier. Deras uppgift var bland annat att kolla hur det funkade med den rullande turistbyrån.

Sommarreportrarna körde ner mot Väderstad och vände för att komma från rätt håll för att svänga in och få tips om sevärdheter i Mjölby.

Så där lagom turiststajlade med solglasögon, shorts och kartbok i högsta hugg frågade de turistvärdarna vad de kunde uppleva för kul i Mjölby?

-- I Mjölby finns inte mycket att se, men Gamla Linköping är trevligt att besöka fick de båda sommarreportrarna till svar och därmed var rubriken klar.

Att Kenneth Haglund mätte bajshögens stigande volym med tumstock tror jag inte ett dugg på."

Tack Frasse. 75 år fyllda och still going strong!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...