Fortsätt till huvudinnehåll

Vilse på Viringe

Max blir tredje och sista(?) hamburgerhaket på Viringe.


Snabbmatsrestaurangen McDonalds var först på plan och länge ensam herre på täppan. Viringe vid E 4 är Mjölbys snabbast växande område. Kanske är det symptomatiskt att det är hamburgerrestaurangerna som gått i bräschen för utbyggnaden. McDonalds följdes av Burger King förra året och snart öppnar också Max. Här finns också ett stort åkeri, en järnhandel, en dam- och herrkonfektion, närbutik, biogasmack och en biltvätt. Viringe lider av växtvärk

Bara en tänkt etablering på senare år har misslyckats. Lastpartner i Motala, återförsäljare av tyska lastbilar, slog vantarna i bordet på grund av finanskrisen och tomten återköptes av kommunen.
Fler restauranger väntar på att bygga på Viringe. Enligt senaste numret av Tranås-Posten har Eatitaliano AB i Tranås sökt byggnadslov för en salladsrestaurang, granne med Macke Donken. Tranåsföretaget har stora planer för sitt koncept med franchiserestauranger över hela Sverige.

Men det var trögt före i portgången. Viringe köptes in för knappt 20 år sedan och länge var Macke Donken ensam tupp på gödselhögen. Under flera fullmäktigemöten under perioden 2000-2006 fick dåvarande ks-ordförande Jörgen Oskarsson(S) kritik från moderata bönder för att kommunen köpt på sig för mycket jordbruksmark. En moderat föreslog att kommunen skulle sälja tillbaka till bönderna. Tiden har visat vem som fick rätt. Moderaten gick vilse på Viringe.

Utvecklingen med livskraftiga handels- och industriområden som växer på bekostnad av centrumhandeln har tydliga likheter med Motala och Bråstorp. Även i Mjölby finns oroväckande luckor på Kungsvägen och i Galleria Kvarnen. Coops nybygge i centrum gör konkurrensen ännu hårdare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.