Fortsätt till huvudinnehåll

"Saab älskas väldigt mycket av väldigt få"


Läser just nu Svd-journalisten Jonas Fröbergs bok ”Kampen om Saab” där han följt spelet om Saabs framtid bakom kulisserna. Spännande som en högklassig deckare vars slut vi ännu inte sett.

Fröberg ger bakgrunden till Saabs och andra biltillverkarnas stora problem. I världen finns tillverkningskapacitet för 90 miljoner bilar men det säljs bara 60 miljoner. Var tredje bil är alltså överflödig. Nordamerikanska och europeiska marknaderna växer inte längre utan tillväxten äger rum i Kina och Indien. I denna fruktansvärda konkurrens ska lilla Saab hitta en nisch.

Bilföretagets ekonomiska problem är väl kända genom massmedia. Men ekonomiskt trubbel är inget nytt i Trollhättan. Flygplanstillverkningen och lastbilsdito höll personbilarna under armarna förr och på senare år har ägaren General Motors pumpat in väldiga summor. På Saab-tiden höll finansmagnaten Marcus ”Dodde” Wallenberg sin vakande hand över killarna i Trollhättan. Med undantag av åren 1982-87 och några enstaka plusår har boksluten alltid visat röda siffror på sista raden.

Saab var och är ett teknikstyrt företag där utvecklingsingenjörerna dominerat på bekostnad av marknads- och ekonomiavdelningarna. Kontakten avdelningarna emellan har varit minimal. Saab har alltid varit bilen för den som vurmar för fiffiga tekniska lösningar och körglädje.

Många minns de framgångsrika rallyåren med namn som Erik Carlsson På Taket, Per Eklund och Stig Blomqvist men tävlingsframgångarna kunde aldrig omsättas i försäljningsmässiga framgångar och 1980 lades rallyteamet ner av ekonomiska skäl.

Varje vuxen svensk har en åsikt om Saab. För eller emot. Jag ägde en Saab 900 i början av 80-talet som jag trivdes utmärkt med tills lacken på taket började flaga. Det var visst experiment med någon vattenbaserad lack som inte höll för det svenska klimatet. Jag tröttnade och bytte till en mindre, bensinsnålare bil. Det var ganska symptomatiskt menar Fröberg. Saabingenjörernas märkliga blandning av teknisk spetskompetens och hemmasnickrade nödlösningar har gått som en röd tråd genom historien.

Ingen älskar sin bil så innerligt som en Saabägare. Den tyske psykologen Rüdiger Hossip har studerat inlägg på Europas största bilwebbforum, Motor-talk, med nära 1,5 miljoner användare, och upptäckte att Saab-ägarna är världens mest känslomässigt engagerade bilägare. De gillade helt enkelt sina egensinniga bilar mest av alla bilägare. Han sammanfattar kärleksförhållandet på följande sätt: ”Saab älskas väldigt mycket av väldigt få”.

Egentligen kom väl den här boken ut ett halvår för tidigt. Sista kapitlet om bilmärkets överlevnad är inte skriven. Författaren tror att Saab mycket väl kan ha en chans som en cool, exotisk särling bland bilvärldens stora men det är många bitar som ska falla på plats för att så ska bli fallet. Saab måste sälja bilar. Snabbt.

Som läsare är jag kluven. Får känslan råda överlever Saab och i Trollhättan tillverkas bilar i många år framöver. Får förnuftet råda är epoken över. De närmaste månaderna ger svaret.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom