Fortsätt till huvudinnehåll

Med byxorna vid fotknölarna



I juni har jag varit körkortsinnehavare i 45 år och bilägare nästan lika många. Den första VW-bubblan köptes med farsans hjälp och sedan har följt Fiat 128, VW Golf, Saab 900, 2 x Opel Kadett, Suzuki och Toyota. Men det är inte om fel eller förtjänster hos dessa bilmärken dagens kria ska handla om utan hur verkstäderna förändrats när det gäller service och bemötande.

Borta är den tid när man tvingades konversera med en verkstadsägarröv medan dess ägare stod på näsan i motorrummet. Den situationen var i varje fall inte jag komfortabel med och bäddade för missförstånd.

Höjdpunkten i mina relationer med bilverkstäder var när Correns motorredaktör Gunnar Gabrielsson använde min bil för ett test med hjälp av Motormännens verkstad i Linköping för cirka 15 år sedan. Min Opel hamnade hos en verkstad på Vadstenavägen i Motala, specialiserad på Saab och Opel. M:s verkstad gick igenom bilen före och efter verkstadsbesöket för att kontrollera att fakturerade jobb verkligen utförts. Det var inte mycket som var gjort enligt regelboken. Det handlade om slarv och regelrätt fusk på ett häpnadsväckande sätt.

När Gabbe konfronterade verkstadschefen med resultatet var stämningen minst sagt besvärad. Någon trovärdig förklaring lämnades inte. Om jag minns rätt var det samma nedslående resultat på övriga verkstäder i Linköping och Mjölby. Snacka om att ertappas med byxorna vid fotknölarna. Sådan fräck och uppkäftig konsumentjournalistik förekommer tyvärr inte idag.

Jag tror att det är bättre idag. Numera är det samtal i lugn och ro ansikte mot ansikte bakom ett skrivbord och tydliga genomgångar vad som är utfört  och varför. Jag vet inte hur många skriftliga eller muntliga enkäter om bemötande och kvalitet jag svarat på när det gäller de två senaste bilarna. Med världens största riskokare tror jag att jag hittat rätt efter 44 år och jag har gett Askling Bil toppbetyg eller nästintill varje gång. Den inställningen till leverantörer av varor eller tjänster är annars inte vanlig från min sida. Bilverkstäderna har möjligen insett det kommersiella värdet av nöjda kunder som återkommer.

När jag läser igenom det senare inser jag att det låter nästan lite fjäskigt. Kanske beror min toleranta inställning till branschen att vår ekonomi blivit bättre med åren, men bilkostnaderna är fortfarande en väsentlig del av hushållsbudgeten.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...