Fortsätt till huvudinnehåll

Åren går, fotbollen består


Idag säger vi grattis till Ödeshögs IK som liksom MAI fyller hundra i år. ÖIK har inte bara födelseåret gemensamt med MAI utan även matchdressen i svart och gult. Lagen möts f ö i en pokalturnering på Vifolkavallen senare i sommar. Det var självfallet Stockholmsolympiaden som inspirerade Östergötlands ungdomar att bilda idrottsföreningar 1912.

Klas Ingesson är förstås ÖIK:s främsta affischnamn men mina minnen av laget kommer från min tid som sportjournalist på Östgöta-Bladet i Vadstena åren kring 1970. Det var många heta derbyn på Vättervallen mot VGIF, Wasa, Borghamn, Strå och Hästholmen.

Jag minns duktiga spelare som målvakten Rolf Lidberg, mittfältarna Keller Johansson och Sven-Lennart Svensson och målsprutan Stig-Lennart Karlsson som var värvad från Hästholmen. Det fanns också en riktig playmaker vid namn Åberg, tyvärr har jag glömt förnamnet, som prövade lyckan i IFK Norrköping. Sven Gunnar Larsson (inte landslagsmålvakten) bytte av Lidberg i målet ibland. Hans och mina vägar har korsats långt senare då våra barn slagit ihop sina påsar. Världen är bra liten.

Idrottsrörelsen visar sin styrka när det firade proffset Klas Ingesson efter många penningstinna år utomlands tar på sig rollen som ordförande i hemmaklubben. Det är naturligtvis hans förtjänst att VM-hjältarna från 1994 spelar en match på Vättervallen den 9 juni. Trolig publikinvasion.

ÖIK har varit en klubb för mångsysslare och dess medlemmar har sysslat med 23 olika idrotter genom åren. Numera är den en renodlad fotbollsklubb. Åren går, fotbollen består.

För övrigt kan jag dementera att Vättervallen inte är lika blåsig som det påstås. Kungsvalla i Vadstena är värre.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...