Fortsätt till huvudinnehåll

Åren går, fotbollen består


Idag säger vi grattis till Ödeshögs IK som liksom MAI fyller hundra i år. ÖIK har inte bara födelseåret gemensamt med MAI utan även matchdressen i svart och gult. Lagen möts f ö i en pokalturnering på Vifolkavallen senare i sommar. Det var självfallet Stockholmsolympiaden som inspirerade Östergötlands ungdomar att bilda idrottsföreningar 1912.

Klas Ingesson är förstås ÖIK:s främsta affischnamn men mina minnen av laget kommer från min tid som sportjournalist på Östgöta-Bladet i Vadstena åren kring 1970. Det var många heta derbyn på Vättervallen mot VGIF, Wasa, Borghamn, Strå och Hästholmen.

Jag minns duktiga spelare som målvakten Rolf Lidberg, mittfältarna Keller Johansson och Sven-Lennart Svensson och målsprutan Stig-Lennart Karlsson som var värvad från Hästholmen. Det fanns också en riktig playmaker vid namn Åberg, tyvärr har jag glömt förnamnet, som prövade lyckan i IFK Norrköping. Sven Gunnar Larsson (inte landslagsmålvakten) bytte av Lidberg i målet ibland. Hans och mina vägar har korsats långt senare då våra barn slagit ihop sina påsar. Världen är bra liten.

Idrottsrörelsen visar sin styrka när det firade proffset Klas Ingesson efter många penningstinna år utomlands tar på sig rollen som ordförande i hemmaklubben. Det är naturligtvis hans förtjänst att VM-hjältarna från 1994 spelar en match på Vättervallen den 9 juni. Trolig publikinvasion.

ÖIK har varit en klubb för mångsysslare och dess medlemmar har sysslat med 23 olika idrotter genom åren. Numera är den en renodlad fotbollsklubb. Åren går, fotbollen består.

För övrigt kan jag dementera att Vättervallen inte är lika blåsig som det påstås. Kungsvalla i Vadstena är värre.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...