Fortsätt till huvudinnehåll

Potatis nästa krisbransch


Bonngnället fortsätter. I vintras var det svinuppfödarna som pratade om nationell kris i en kampanj regisserad av LRF och i dagens Corren gnäller de lokala potatisodlarna över dålig lönsamhet och minskad konsumtion. Den totala potatiskonsumtionen har minskat med 22 procent de senaste åren till förmån för ris och pasta. Potatisodlarna kritiserar konsumenter och handel för felaktigt beteende men inte ett ord om att de själva bidragit till problemen genom att odla produkter som konsumenterna inte längre efterfrågar. Att 2010 var ett bra år med export till Baltikum nämns bara i förbigående. Rondellpotatisen i Viringe har alltså inte bidragit till ökad konsumtion.

Handlarna gör fel som säljer potatis i lösvikt ur stora lårar får vi läsa. Det förekommer bara i Sverige. Ursäkta, men kan orsaken vara att  konsumenten vill ha en chans att kontrollera varans kvalitet innan man köper grisen i säcken.

Potatiskonsulenten Kari Pettersson i Bjälbo är den som uttalar sig i Östgötatidningarna i sådana här sammanhang. Vi får veta att på familjens gård funderar man på att minska arealen för potatisodling men bara lite. Varför bara lite om man arbetar i en sådan krisbransch? Jag får inte ekvationen att gå ihop.
Jag kan annars tipsa branschen om en lönsam hantering. På City Gross säljs potatischips i 40-gramspåsar för 150 kr/kg. Billigare i 200-gramspåsar.

I tidningarna förekommer längre ingen allmän och kunnig konsumentjournalistik som ser på livsmedel ur konsumentens och inte producentens perspektiv. Till och med prisundersökningarna har slopats. Jag saknar den orädda och kunniga Charlotte Reimersson.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...