Fortsätt till huvudinnehåll

På besök hos en alliansbroder


Första gången jag besökte Tranås GK var på 70-talet när det var en niohålsbana (dagens sista nio i stort sett). Jag var medlem i Vadstena på den tiden och när vi gjorde utflykter gick färden antingen till Tranås eller Motala. Sedan dess har banan varit en favorit. Ibland hände det att Tranåslegenden Stig A Hjelmqvist (grundare och ägare till Stiga) gick en runda på banan, puffande på en cigarr i sällskap med sina taxar. Sommartid hade han ofta sällskap av dåtidens superkändis Lennart Hyland

Sedan dess har det blivit många rundor på Tranås som med tiden byggts ut till en komplett anläggning. De två första hålen har blivit en högkvalitativ korthålsbana och en lång par femma är ombyggd (trean har byggts om och andra hål tillkommit).

Utsikten från serveringen skäms inte för sig. 18:e green i förgrunden.

Området nedanför uteserveringen med 18:e green, tians green och elvans utslagsplats har ett tilltalande utseende med en större damm. Jag söker ofta något utöver själva golfspelet vid besök på en främmande bana och åsynen av alla fritidsbåtar som passerar är uppiggande när duffarna blir för många. Vid den lilla bryggan nedanför tians green ligger tre båtar med trolig hemmahamn Blåvik.

Vid vårt besök en fredagslunch var den ljusa och fräscha restaurangen fullsatt och det krävdes bordsbeställning för att vara säker på en plats, men det löste sig ändå. Bordsbeställning mitt på dan på en golfklubb har aldrig hänt mig tidigare. Tranås är nog en välmående klubb.

Göran Palmqvist och jag spelade med/mot hans syster och svåger, Monica och Bertil Fång. Den senare är klubbens ordförande men tämligen färsk som golfspelare. Han började spela 2003 sedan Göran lockat in honom i sporten.

”Vi besökte Väderstad och jag slicade något oerhört och jag sa att detta är nog ingen sport för mig”, minns den gamle bandyspelaren med ett förflutet som allsvensk i Tranås BOIS. Tydligen kom han på andra och bättre tankar senare.

Bland hans närmaste arbetsuppgifter är att förhandla med en kommande pro för den nuvarande Steven McDaniel har blivit klubbdirektör på Linköpings GK.
Han delar ett problem med styrelsekolleger på andra medlemsägda klubbar. Medlemmarna ställer krav på en bana i tip-top men majoriteten är inte beredd att betala för faciliteterna i motsvarande grad. I Tranås blossar då och då diskussionerna upp om att greenområdena behöver renoveras, säger Bertil

Vet du vad det kostar? 700 000 kr per green. Var ska vi hämta de pengarna? Och var ska vi spela under tiden?”

På de frågorna finns inga självklara svar. Men en trevlig runda i högsommarvärmen var det och det hände att bollarna studsade vår väg ibland. Göran gjorde en birdie.

Resultat: bästbollen slutade oavgjort efter kvittering på sista green. Bertil hade 34 p, Monica 28, undertecknad 26 och Göran 24. Ordförande Bertil har en mycket säker trätrea i utslagen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna