Bron över Skepparpinan är döpt till Motalabron.
Ingen med anknytning till Motala har undgått detta. Många syrliga kommentarer
har fällts på Facebook över det fantasilösa namnet men huvudsaken är att bron
är i bruk om ett år och avlastar den hemska trafiken i innerstan. Jag vet vad
jag talar om för jag är uppvuxen på Storgatan 21 A och vet vilka problem
genomfartstrafiken skapat genom stan.
Dock kan jag inte låta bli att kommentera
kommunalrådets Camilla Egberths (S) kommentar till namnet. Hon tycker att ett
namn som Skepparpinan låter negativt. Det visar att hon inte har någon känsla för
eller kunskap om den kommun hon representerar. Skepparpinan är ett historiskt
namn för en svårnavigerad del av Motalaviken och är väl förankrad hos åtminstone de infödda Motalaborna. Jag tycker att Skepparpinan är en träffsäker historisk
metafor för den här delen av viken.
Även om Egberth ställt sig på kritikernas sida och
argumenterat för ett annat namn hade Trafikverket beslutat sig för Motalabron
ändå. För att tala klarspråk: ett stort, mäktigt statligt verk skiter väl i en
liten kommun i Östergötland.
Vad som inte tycks ha retat upp Motalaborna är att
brotrafiken kommer att beläggas med avgifter. Camilla Egberth och övriga delar
av kommunledningen har inte haft någon lyckad förhandling med Trafikverket.
Ungefär samtidigt med ”Motalabron” beslutades om ett liknande brobygge i
Sundsvall. Där blir det inga trafikavgifter. Kan någon förklara för mig varför
Sundsvall slipper undan men inte Motala? Har vi inte tillräckligt med skatter i
Sverige?
Den enda förklaring jag kan tänka mig är att
Sundsvall är en större kommun belägen vid E 4 och har skickligare förhandlare.
Så kan vi
alltså foga ännu en bro till raden av Motalabroar. Strömbron, Kanalbron,
Järnvägsbron, Charlottenborgsbron, Femöresbron och Borenshultsbron. Har jag
glömt någon?
Kommentarer
Skicka en kommentar