Fortsätt till huvudinnehåll

Överskottsinformation i golfenkät



Golfen har ändrat karaktär under de 40 år jag spelat. Ta det här med greenfeespel. För ett antal år sedan sökte man upp en klubb, skrev in sig i boken, betalade avgiften i ett hål i väggen och fäste en gul papplapp i bagen för att visa att man hade gjort rätt för sig. Sedan spelade man sin runda och de enda som orkade lyssnade på hur många missade kortputtar man hade var fru och barn. Lunchen klarades av med medhavd matsäck.

Idag är det annorlunda. Man möts av en bemannad reception, din starttid är bokat i förväg via hemdatorn och en golfvärd svarar på dina frågor och önskemål. Restaurangen har fulla rättigheter. Golfklubben har blivit en turistanläggning.

Till nymodigheterna hör också att greenfeespelare ska besvara en enkät därhemma dagen efter. Frågeformuläret är synnerligen detaljerat med 20 frågor om allt från banans skick, bemötandet i receptionen, utbudet i restaurangen ner till bredden på toapapperet. Ja, det sista var en överdrift men säger något om detaljnivån. Det finns också utrymme att formulera ett eget betyg.

Jag fyllde i ett sådant formulär efter besök på min gamla hemmaklubb Vadstena GK i söndags. Även andra klubbar använder sig av samma dataformulär och jag har besvarat flera stycken från Vreta Kloster.

Vad jag inte begriper är vad klubbarna ska göra av all denna information och vad det leder till? Inte bygger väl VGK om banan för att Jacobsson i Mjölby ogillar dammen på tian och det smala utslaget på tolvan. Inte heller kan klubbledningen göra något åt den sylvassa, kyliga, sydvästliga vind som plågade oss.

När jag fyllde i enkäten flög f-n i mig och jag funderade på att klaga över att restaurangen saknade min favorit single malt men jag avstod. Ingen tror att jag dricker whisky till en hamburgertallrik mitt på blanka söndagseftermiddagen. Och det gör jag inte heller.

 Vadstena får genomgående högt betyg. Den ondulerade övningsgreenen är läcker.



Vadstena kan räkna med ett nytt besök nästa säsong med eller utan enkät. En sak slår mig vid skrivandet av dessa rader. När går VGK med i alliansen?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom