Fortsätt till huvudinnehåll

Mjölby förlorar i domstol



Ni lade kanske märke till i veckan att Mjölby kommun torskade i ett skadeståndsmål mot ägarna till Östad golfklubb. Mjölby kommun har ett dåligt facit när det gäller att lösa tvister i domstol.

På 90-talet skulle kommunen anställa en ny kommunchef efter Hans Halvarsson. För att undvika att Corren skulle publicera vilka som sökt tjänsten lades uppdraget ut på en rekryteringskonsult i Linköping. Corren begärde att få läsa listan över sökanden men nekades. Då skrev dåvarande redaktionschefen Agneta Hagelin ett överklagande till Länsrätten (nuvarande Förvaltningsrätten) och vann. Kommunen överklagade till Kammarrätten och förlorade igen. Inte heller här nöjde man sig med beslutet utan överklagade till Regeringsrätten. Corren vann igen men det var en Pyrrhusseger för nyheter är som bekant färskvara och när domstolarna var klara med sitt var Åke Ohnback redan anställd. Det var ett cyniskt spel av kommunen som visste att Corren hade rätt men ville vinna tid. Ohnback blev inte långvarig som kommunchef men det är en annan historia.

Ett betydligt allvarligare fall var striden om de tre i konkurs försatta bostadsrättsföreningarna i Mjölby, Sya och Västra Harg för tio år sedan. Radhusen byggdes i början av 90-talet vid en period då regeringen drog in subventionerna för bostadsbyggande. Husen byggdes med kommunal borgen. Alla kalkyler sprack och föreningarna fick omgående ekonomiska problem. De gick till kommunen och klagade sin nöd som beslutade stötta föreningarna ekonomiskt. Detta avtal förnyades 1999 och jag skrev om det i Corren. Artikeln väckte en privatperson i Mantorp som överklagade till Länsrätten. Han hävdade med rätta att kommunallagen förbjuder en kommun att gynna något företag eller organisation på bekostnad av någon annan (likställighetsprincipen). Ärendet traskade igenom samtliga administrativa domstolar och när krutröken skingrats i Regeringsrätten visade det sig att den klagande hade rätt.

Följden blev att bostadsrättsföreningarna gick i konkurs och eftersom kommunen var borgensman hamnade ärendet på dåvarande kommunalrådet Jörgen Oskarssons bord. Efter en lång och uppslitande debatt (fastighetsjuridik är inte lätt) inlemmades radhusen i det kommunala bostadsbolagets fastighetsbestånd. Sedan följde ånyo förhandlingar mellan föreningsmedlemmarna/hyresgästerna och Bostadsbolaget när den senare skulle lösa in husen. Flera av hyresgästerna hade inrett vindarna till höga kostnader och dessa ville man ha betalt för men fick nobben.

Kostnaderna för kommunens borgensåtaganden uppgick till minst sexsiffriga belopp. Vi fick åtskilliga samtal till redaktionen om detta mål och många av de f d föreningsmedlemmarna var förtvivlade. I den här affären fanns bara förlorare.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer