Fortsätt till huvudinnehåll

Begåvade unga män vid mjölkpallen



Ett fotbollsmästerskap spelas i landet och alla sociala medier går bananas. Twitter och Facebook översvämmas av sexistiska kommentarer och påståenden om att tjejer inte kan spela fotboll. De numera politiskt korrekta sportjournalisterna förfasar sig och skriver långa krönikor om fenomenet. Vad är det att bry sig om? Sverige har alltid haft unga, begåvade män som hållit hov vid mjölkpallar och grillkiosker. Fast nu har de begåvats med datorer och smarta mobiler och når fler än de närmaste kompisarna och kossorna på ängen.

Jag har sett två och en halv matcher och TV 4:s kommentatorer blir jag inte klok på. De är lika mycket marknadsförare som sportjournalister. De har synpunkter på hur värdstäderna dekoreras med flaggor inför matcherna och publiksiffrorna som i regel är för låga. Det nybyggda Linköpings Arena är fantastisk och gräsmattan superb. England-Spanien sågs av 5 000 åskådare vilket annonserades ut med triumfatoriska trumpetstötar. Daniel Kristiansson var nästan lika upphetsad av publiksiffran som av Spaniens segermål på övertid. Är det någon sorts medborgerlig plikt att gå på fotboll?

Nu till det sportsliga. Sveriges match mot Danmark var inte dålig. Danmark väl så bra men Sverige kan inte kosta på sig lyxen att bränna straffar för då vinner man inga mästerskap. Frankrike såg stabilt ut och går säkert långt. Den osannolika avslutningen med tre mål på slutet var riktigt kul och Spaniens vinst mot England välförtjänt. Veronica Busqueta spelade fotboll som Iniesta och har varit bäst hittills. Jag hoppas Spanien går vidare till kvartsfinal men har kanske lite för dåligt försvar för att gå hela vägen.

Fortsättningen? Sverige återställer förhoppningsvis ordningen genom att slå Finland med några måls övervikt i kväll. Men om inte Sverige överlever en kvartsfinal hamnar Pia Sundhages gloria på sned och fortsättningen av turneringen hamnar i ett massmedialt tomrum. Det kan inte ens TV 4:s propagandamaskin ändra på.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...