Fortsätt till huvudinnehåll

Tag det rätta, tag Cloetta



Cloetta slutar sponsra LHC med arenanamnet och en skälvning drar igenom Idrotts-Östergötland. Nyheten anses så stor att den toppade Correns etta igår tillsammans med öppningsmatchen i dam-EM

Hur mycket Cloetta betalat för arenanamnet under de tio åren behåller parterna för sig själva. Vd Lars Påhlsson vill inte redogöra för vilka skäl som legat till grund för beslutet. Och varför ska han göra det? Det är inga skattepengar som spenderas.

Fritt fram för spekulationer. Cloetta kanske inte vill förknippas med sporten ishockey eller LHC? Kanske företaget ska sponsra SON i Norrköping i stället. Tänk dig en annons med ett notblad och en stråke med texten ”Kexchokladens papper prasslar mest och bäst i pausen”. Eller hamnar sponsormiljonerna hos Piraterna i Motala. ”Speedway är fart och fläkt, med kexchoklad blir du mätt”.

Eller att Leaf-koncernen behöver spara. De senaste boksluten har väl inte varit imponerande.

Nyheten anses vara av den digniteten att Linköpings ks-ordförande Paul Lindvall kommenterar. Till Corren säger han att Cloetta gör ett stort misstag. ”Bra marknadsföring till rimlig kostnad ska man vara rädd om. Andra företag ser säkert chansen.”

Med vilken auktoritet uttalar sig kommunalrådet? Är han expert på det området också? Eller förbereder han en reträttplats som marknadsföringskonsult om det går åt helsike i nästa års val?

Går det att överhuvudtaget mäta effekten av reklam och marknadsföring på ett objektivt sätt? I min närbutik är det nästan alltid erbjudanden typ ”Köp tre kexchoklad, betala för två”, men inte köper jag fler chokladbitar för att fabrikanten sponsrar en islada i Linköping.

Men det skulle onekligen vara en ödets ironi om Marabou går in som sponsor och döper om ispalatset till Daim Center. Då biter nog Cloettadirren sönder en Ahlgrens bil eller två.

Hur som helst. Risken för att LHC rasar ner i källaren (allsvenskan) för att klubben går miste om Cloettas miljoner är nog liten. Andra företag är beredda att ta vid om villkoren är det rätta. På den punkten har nog Lindvall rätt.

I väntan på dramats upplösning säger jag som den myndige, vitrockade mannen i reklamen: Tag det rätta, tag Cloetta.
HC. h

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.