Tag det rätta, tag Cloetta

Cloetta slutar sponsra LHC med arenanamnet och en skälvning drar igenom Idrotts-Östergötland. Nyheten anses så stor att den toppade Correns etta igår tillsammans med öppningsmatchen i dam-EM

Hur mycket Cloetta betalat för arenanamnet under de tio åren behåller parterna för sig själva. Vd Lars Påhlsson vill inte redogöra för vilka skäl som legat till grund för beslutet. Och varför ska han göra det? Det är inga skattepengar som spenderas.

Fritt fram för spekulationer. Cloetta kanske inte vill förknippas med sporten ishockey eller LHC? Kanske företaget ska sponsra SON i Norrköping i stället. Tänk dig en annons med ett notblad och en stråke med texten ”Kexchokladens papper prasslar mest och bäst i pausen”. Eller hamnar sponsormiljonerna hos Piraterna i Motala. ”Speedway är fart och fläkt, med kexchoklad blir du mätt”.

Eller att Leaf-koncernen behöver spara. De senaste boksluten har väl inte varit imponerande.

Nyheten anses vara av den digniteten att Linköpings ks-ordförande Paul Lindvall kommenterar. Till Corren säger han att Cloetta gör ett stort misstag. ”Bra marknadsföring till rimlig kostnad ska man vara rädd om. Andra företag ser säkert chansen.”

Med vilken auktoritet uttalar sig kommunalrådet? Är han expert på det området också? Eller förbereder han en reträttplats som marknadsföringskonsult om det går åt helsike i nästa års val?

Går det att överhuvudtaget mäta effekten av reklam och marknadsföring på ett objektivt sätt? I min närbutik är det nästan alltid erbjudanden typ ”Köp tre kexchoklad, betala för två”, men inte köper jag fler chokladbitar för att fabrikanten sponsrar en islada i Linköping.

Men det skulle onekligen vara en ödets ironi om Marabou går in som sponsor och döper om ispalatset till Daim Center. Då biter nog Cloettadirren sönder en Ahlgrens bil eller två.

Hur som helst. Risken för att LHC rasar ner i källaren (allsvenskan) för att klubben går miste om Cloettas miljoner är nog liten. Andra företag är beredda att ta vid om villkoren är det rätta. På den punkten har nog Lindvall rätt.

I väntan på dramats upplösning säger jag som den myndige, vitrockade mannen i reklamen: Tag det rätta, tag Cloetta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen