Fortsätt till huvudinnehåll

En stridis i rundkrage





Svenska Kyrkan liknar alltmer vilken profan organisation som helst. Det är inte andliga frågor som dominerar dagordningen utan ekonomi, centralisering, organisation och fastighetsunderhåll.

Correns Mjölbyredaktion brukar ge kyrkans chefer stort utrymme och i dagens tidning är turen kommen till Fredrik Lennman, nyutnämnd kyrkoherde för det nya storpastoratet Folkungabygden som omfattar församlingar i kommunerna Mjölby, Boxholm och Ödeshög. En sorts vice biskop om ni så vill eller överste själasörjare för 30 000 personer. Är det inte så det brukar låta när Volvo AB eller Scania presenterar en ny koncernchef? Så och så många underställda. Fast med den skillnaden att merparten av de 30 000 undersåtarna bryr sig inte.

Men det var inte för att lufta den grå kostymen som Lennman klev av tåget i Mjölby. Hans ärende var att titta på nya kontorslokaler för den nya ledningen. Pastorsexpeditionen i församlingshemmet är uteslutna för inte kan en vice biskop fraternisera med kyrkans fotfolk. Bland hans tunga meriter nämns hans erfarenheter av att slå samman tio församlingar till en, i Åkerbo församling söder om Linköping.

Fredrik Lennman får ett helikopterperspektiv och ska fördela pengar där behoven finns säger han till Corren. Där aktiviteten är som störst skickas pengarna. Där motsatsen råder hamnar inga pengar alls. Kyrkans många förtroendevalda nämner han inte överhuvudtaget. Är inte dessa en del av beslutsprocessen också?

I intervjun antyder Lennman att det finns för många administratörer i organisationen. Det behövs rationaliseringsvinster för att kunna lägga krut på kärnverksamheten. Betyder det i klarspråk att församlingskontorister får byta tryggheten mellan pastorsexpeditionens väggar mot upplyftande besök på arbetsförmedlingen?

Språkbruket ”krut på kärnverksamheten” är kanske inte så överraskande med tanke på att Fredrik Lennman har ytterligare en likhet med en verkställande direktör eller organisationskonsult. Han är nämligen reservofficer. Inte fältpräst utan han var vice plutonchef i FN-styrkan på Cypern.

”Den ledarskapsutbildning jag fick i det militära var väldigt tuff och hård och den har jag haft mycket hjälp av som arbetsledare i kyrkan”, lyder ett citat i texten.

Oj då. En stridis i rundkrage. Undrar om den nuvarande kanslipersonalen i Åkerbo har uppställning på morgnarna?

En fråga slår mig när jag läser intervjun. När så många församlingar slås samman till ett stort pastorat kommer då kyrkoskatten att utjämnas till samma för alla församlingarna?


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom