Fortsätt till huvudinnehåll

En stridis i rundkrage





Svenska Kyrkan liknar alltmer vilken profan organisation som helst. Det är inte andliga frågor som dominerar dagordningen utan ekonomi, centralisering, organisation och fastighetsunderhåll.

Correns Mjölbyredaktion brukar ge kyrkans chefer stort utrymme och i dagens tidning är turen kommen till Fredrik Lennman, nyutnämnd kyrkoherde för det nya storpastoratet Folkungabygden som omfattar församlingar i kommunerna Mjölby, Boxholm och Ödeshög. En sorts vice biskop om ni så vill eller överste själasörjare för 30 000 personer. Är det inte så det brukar låta när Volvo AB eller Scania presenterar en ny koncernchef? Så och så många underställda. Fast med den skillnaden att merparten av de 30 000 undersåtarna bryr sig inte.

Men det var inte för att lufta den grå kostymen som Lennman klev av tåget i Mjölby. Hans ärende var att titta på nya kontorslokaler för den nya ledningen. Pastorsexpeditionen i församlingshemmet är uteslutna för inte kan en vice biskop fraternisera med kyrkans fotfolk. Bland hans tunga meriter nämns hans erfarenheter av att slå samman tio församlingar till en, i Åkerbo församling söder om Linköping.

Fredrik Lennman får ett helikopterperspektiv och ska fördela pengar där behoven finns säger han till Corren. Där aktiviteten är som störst skickas pengarna. Där motsatsen råder hamnar inga pengar alls. Kyrkans många förtroendevalda nämner han inte överhuvudtaget. Är inte dessa en del av beslutsprocessen också?

I intervjun antyder Lennman att det finns för många administratörer i organisationen. Det behövs rationaliseringsvinster för att kunna lägga krut på kärnverksamheten. Betyder det i klarspråk att församlingskontorister får byta tryggheten mellan pastorsexpeditionens väggar mot upplyftande besök på arbetsförmedlingen?

Språkbruket ”krut på kärnverksamheten” är kanske inte så överraskande med tanke på att Fredrik Lennman har ytterligare en likhet med en verkställande direktör eller organisationskonsult. Han är nämligen reservofficer. Inte fältpräst utan han var vice plutonchef i FN-styrkan på Cypern.

”Den ledarskapsutbildning jag fick i det militära var väldigt tuff och hård och den har jag haft mycket hjälp av som arbetsledare i kyrkan”, lyder ett citat i texten.

Oj då. En stridis i rundkrage. Undrar om den nuvarande kanslipersonalen i Åkerbo har uppställning på morgnarna?

En fråga slår mig när jag läser intervjun. När så många församlingar slås samman till ett stort pastorat kommer då kyrkoskatten att utjämnas till samma för alla församlingarna?


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...