Fortsätt till huvudinnehåll

Varför gnäller Lindvall?



Idrott och politik hör ihop. Kom inte och påstå något annat. Som nu när byggmästare Cocossa vill gräva ett sju miljoner stort hål i Linköpings budget för anläggandet av en parkeringsplats vid Linköping Arena.

Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall(M) är enligt Corren mäkta irriterad över den senkomna fakturan och ägnade en stor del av gårdagen att diskutera frågan med kommunens byggfolk och jurister. Hans uppfattning är att Botrygg inte har saklig grund för kravet.

Det är lätt att se detta som en match mellan två viljestarka herrar och inte två organisationer. Men vad gnäller Lindvall för? Cocossa är inte känd som den affärsman som godtar motpartens synpunkter rakt av, oavsett vem som sitter på andra sidan bordet. Tillhör inte Lindvall ett parti som gillar kaxiga entreprenörer? Eller gäller de känslorna bara vart fjärde år och inte i den kommunala vardagen?

De följande förhandlingarna lär väl knappast underlättas av att Lindvall offentligt recenserar Cocossa i tidningen och indirekt målar ut honom som en Krångel-Pelle. ”Det har varit ovanligt trassligt att ha Botrygg som motpart i olika frågor”.

Mycket talar för att denna tvist avgörs i en miljö där domaren inte bär pastellfärgad, kortärmad skjorta utan kostym och slips. Till glädje för alla juristers svällande bankkonton.

Linköping och Norrköping konkurrerar alltid. Ingen infödd östgöte tror riktigt på att kommunerna slagit sina påsar samman i Fjärde glesbygdsregionen eller vad det nu heter. Correns ledarsida är idag ofin nog att påpeka att Linköping slår Norrköping med 1-0 i fotbolls-EM.  Medan arrangemanget verkligen satt sin prägel på residensstaden med höga publiksiffror och spännande matcher har det gått nästan oförmärkt förbi i Norrköping.

Varför är det så? Ledarskribenten har en förklaring som också jag kan köpa. Linköping har ett duktigt damfotbollslag medan Norrköping har sitt IFK med allt vad det innebär av traditioner och stora framgångar i många decennier.  Fotbollsvännerna i Norrköping har nog mest svurit åt att EM tvingat IFK till tre raka bortamatcher. Eller så är förklaringen  att Norrköpings kommunalråd Lars Stjernkvist håller på Sleipner. Bara en sån sak.

Nu från länets kolosser till en av de minsta kommunerna i västra delen av länet. För två år sedan utropade en naiv reporter i Östnytt att nu är vindkraftsdiskussionerna i Ödeshög över för nu har fullmäktige antagit en vindkraftsplan. Den reportern vet inget som Ödeshögs politik eller sociala förhållanden skrev jag då. För i ”bynn” fortsätter alltid diskussionerna mellan partierna, inom partierna och med länsstyrelsen. Förvaltningsdomstolarna behandlar också olika överklaganden.

Det senaste utspelet är att Bengt Reifelton (skönt namn) anmält miljöchefen Torgil Slatte och tre ledamöter i tekniska nämnden till JO. Reifelton har väntat i fyra år på nämndens beslut om hans ansökan att bygga sex vindkraftverk i Järnstad norr om tätorten. Reifelton anser att nämnden ägnar sig åt maktmissbruk.

För en utomstående tycks hans krav rimliga. Fyra år är en lång tid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...