Fortsätt till huvudinnehåll

Matjord i byxfickorna



Det finns alltid människor som hamnar på fötterna oavsett omständigheterna. Jag har stött på dem i politiken, arbetslivet och idrotten. En sådan är Magnus Oscarsson (KD), kommunalråd i Ödeshög, som snart kan ta tåget till huvudstaden och riksdagen i sällskap med Johan Andersson och Andreas Norlén.

Oscarsson fick 926 kryss i personvalen mot 876 för pingstpastorn Andreas Ardenfors i Linköping. Det är inte ofta landsbygden slår residensstaden på fingrarna i sådana här sammanhang.

Påminner också om att f d statsråd som partikamraterna Maria Larsson och Stefan Attefall inte ens får fortsätta som riksdagsledamöter. Det finns alltså gränser för KD även i Jönköpings län.

Jag har tidigare berättat om Magnus fräcka och fantasifulla gardering med att lansera hustrun Anniki som sin efterträdare på kommunalrådsposten. På det viset kan han fortsätta styra Ödeshög via köksbordet. Han vann prinsessan och halva kungariket. Jag är fortfarande förvånad över att ingen från gammelmedia ställt kritiska frågor om detta.

Om denna mänskliga dynamo mot all förmodan skulle känna sig bortkommen i riksdagshuset kan han ty sig till storebrorsan Mikael som redan finns där som representant för Upplands valkrets. Politiken som familjeföretag. Undrar om han kör sitt paradnummer från Ödeshög – att lova 10 000 kr i handen till varje par som fött ett barn – även i riksdagen. Men då måste han först övertyga Löfvén.

Var slutar denna karriär? Om jag hette Hägglund skulle jag noga se mig om över axeln.

Ännu har inte alla dimmorna skingrats kring valet. Vi vet ännu inte vilken konstellation som ska styra Mjölby de närmaste fyra åren. Socialdemokraterna har bara 17 mandat, Miljöpartiet 2 och Vänstern 3. Det räcker inte till egen majoritet. Förresten är det inte ens säkert att Franco Sincic vill krypa under samma täcke som Cecilia Vilhelmsson och då är S+MP nere i 19 mandat av de 45 som finns i kommunfullmäktige. Om nu inte Oskarsson hittar en lösning på det problemet. Jörgen alltså.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.