Fortsätt till huvudinnehåll

Vem dansar sista dansen med vem?



Vem styr Mjölby från kommande årsskifte? Sett till siffrorna nedan kan det synas självklart att Cecilia Vilhelmsson innehar posten som kommunstyrelsens ordförande även de kommande fyra åren. Vänsterblocket har 22 mandat vilket inte är egen majoritet men ändå fyra fler än Alliansen. Noterbart är att S tappat ett tre mandat de senaste tre valen. Utan Vänsterns tre mandat har vänsterblocket bara 19 mandat.

Men det finns ett par rejäla frågetecken. 1) Relationerna mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Vänstern anser sig rejält överkörda i frågorna om Slomarp och de personliga assistenterna. Riktigt kylslagna relationer. Inte alls säkert att V hoppar i säng med S utan uppsöker stutabåset.

2) Stora frågetecken kring Sverigedemokraterna som ökade från två till fem mandat. Har partiet folk att sätta i stolarna, dyker de upp på mötena och vad har de för idéer? Ingen som vet, ingen som vet.

Jag vågar inte tippa utgången men har svårt att tro att Vänstern skulle kasta kommunalrådsposten i knät på moderaten Monika Gideskog.

Tycker lite synd om etablerade småpartier som Centern, KD och Folkpartiet som gnetar ihop 5-7 procent vid varje val och som blir omsprungna av Sverigedemokraterna på upploppet, ett parti som varken har valprogram eller politisk rutin. Men så är det nu en gång för alla i Sverige att trenderna på riksplanet också får genomslag i kommunpolitiken.

Frågan om rivning eller inte för Bemab-huset avgörs dock av nuvarande kommunfullmäktige. I morgon dras detaljplanen i kommunstyrelsen för andra gången och sedan är det kommunfullmäktiges tur.

Moderaterna               10(-1)

Centern                      3

FP                               3(-1)

KD                              2



Socialdemokraterna   17(-1)

Vänstern                    3(+1)

Miljöpartiet                 2

Sverigedemokrat.       5(+3)


Spi förlorade sitt enda mandat.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.