En dialekt som går till mitt hjärta

Det har gått några dagar sedan Klas Ingesson avled och många hedrande ord har yttrats över den gode kämpen. Jag kände inte honom men hans röst kändes så bekant när han hördes i etermedia. Jag hade inte långt till tårarna när jag hörde Tomas Brolin kämpa med gråten i onsdagens lunchsändning eller se Henrik Larssons tårar under den tysta minut som föregick Falkenberg-Mjällby. Jag tror att alla hedersbetygelser är äkta och ärliga. Klas Ingesson var omtyckt i alla läger och hade ingen fiende någonstans. För tio år sedan skojade jag i ett kåseri och föreslog honom som kommunfullmäktiges ordförande i en framtida storkommun i västra Östergötland.

Jag har funderat på hans eftermäle ur en annan synvinkel. Är han Östergötlands bästa fotbollsspelare genom tiderna? Jag placerar honom i en tätkvartett som förutom Klas består av Örjan Martinsson (VGIF och IFK Norrköping), Ove Kindvall (IFK Norrköping) och Gösta Löfgren (MAIF och IFK). Tre olika generationer och egentligen omöjliga att jämföra men jag gör ett försök.

Klas främsta egenskap var hans löpstyrka och fysik, hans VM-brons -94 och internationella karriär ibland annat i italienska serie A. Gösta Löfgren (1923-2006), den lille teknikern och spelgeniet som blev den äldste svenska mästaren vid 43 års med IFK 1960.

Örjan Martinsson (1936-97) var en gudabenådad tekniker, som ibland tackade nej till landslaget och inte hade någon proffskarriär, men vars smörpassningar bäddade för Harry Bilds mål. Ove Kindvall, som jag såg nästan på egen hand besegra Frankrike med 2-0 en magisk kväll onsdagen den 15 oktober 1969, var en otroligt effektiv och kylig avslutare med en lång internationell karriär i europeiska proffsklubbar. Han avgjorde finalen i mästarcupen för klubblag 1970 med Feyenoord (dåvarande Champions League). Bara Kindvall är i livet idag.

Vem sätter jag främst? För det första noterar lokalpatrioten i mig att tre av dessa kommer från Ödeshög, Vadstena och Motala. Löfgren och Martinsson räknar jag bort eftersom deras landslagskarriärer var så korta. Kvar står Ingesson och Kindvall och jag är inte mannen att skilja dem åt. Ingesson har VM-bronset och Kindvall titeln i Europacupen. Fysiskt var de varandras motsatser. Ingesson lång, kraftig och blond. Kindvall liten, tunn och mörkhårig. Men båda talade (talar) en dialekt som går direkt till mitt hjärta.

Kanske en och annan protesterar mot urvalet men till er som håller på Gunnar Nordahl vill jag säga att han var född i Hörnefors som ligger i Norrland. Möjligen kunde Åke ”Bajdoff” Johansson också vara med.