Fortsätt till huvudinnehåll

Motell Pissboa, Jylland, påsken -75

Snart är hösten och höststormarna här och förutsättningarna för golfspel förändras radikalt. Jag började spela i Vadstena i början av 70-talet och tyckte jag var härdad när sydvästen låg på från Omberg. Men det var ingenting mot vad Uffe Holmertz och jag fick uppleva när vi och hustrurna gjorde en resa till Hvide Klits golfbana på Jylland påsken 1975.Sommargreener lockade.

Stormen vräkte in från väster och uppgick säkert till 20-25 sekundmeter i byarna och de tvärhandshöga tallarna erbjöd inget skydd. Men vi hade spelat golf några år och inget kunde hindra oss från att dra på oss regnställen. En minnesvärd runda. På ett par 5 inemot femhundra meter långt hade vi vinden i ryggen och nådde green på två slag. Det har inte hänt varken förr eller senare. På ett par 3, cirka 140 meter, med vinden i ansiktet pangade vi på allt vad vi hade med järntrean och när bollen stod som högst fördes den tillbaka av vinden till cirka 70 meter från tee. Normal konversation var omöjlig och vi fick skrika för att göra oss hörda. Betecknande nog var det bara svenska gästspelare som tog sig ut på banan denna påskafton.

Rundan firades på kro och åtminstone jag gjorde stora ögon när en hela Aalborgs Jubileum ställdes upp på bordet när vi beställde snaps. Utmattad av dagens övningar (det måste ha varit orsaken) räknade jag fel på växelkursen och gav servitrisen 200 kr i dricks, men den historien berättar Uffe ännu bättre.

Vi betalade lyxtillägg för att bo på Motell Lisboa – av Uffe omdöpt till Pissboa - i Fredrikshamn men var lyxen kom från vet jag inte för rummen var små, sängarna ännu mindre och ljudisoleringen obefintlig. På toaletten var duschmunstycket placerat ovanför vattenklosetten så det gick utmärkt att uträtta två ärenden samtidigt.

Motellet sköttes av en äldre, pimpinett herre som tultade runt på superhöga klackar. När han gjorde i ordning frukosten var det en show för sig. Uffe hade inte börjat spela revy ännu men hans imitation av den omständlige lille mannen var obetalbar.

Uffes kommentar:

Den storyn är ju go.

Extraslanten gällde också frukosten, de luxe, som bestod av ett kallt ägg och två torra rostisar som var halvljumma.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...