Fortsätt till huvudinnehåll

Per Milberg svarar på kritiken

Den 2 augusti skrev jag om debatten kring ett blivande bostadsområde i Norraby i Tranås. Tranås-Postens chefredaktör Jan Justegård har svarat liksom Jan Holmbom, vd i Tranås United. Nu har också Per Milberg svarat.

"Kul att även du uppfattar att det finns en etisk problematik kring

> ”medborgarrekryteringen”. Fast lite synd att du sedan lägger så mycket

> krut på att misstänkliggöra budbäraren. Särskilt som detta baseras på

> saker som beror på den ”redaktionella processen”. Det var journalisten

> som tyckte min titel var intressant i sammanhanget – själv använder

> jag den bara i tjänsten – och rubriksättningen är förstås helt utanför

> min kontroll. Det jag tyckte var angeläget under intervjun, och som

> jag försökte påverka, var att det inte skulle bli en artikel om någon

> som får sitt sommarparadis förstört. Istället ville jag försäkra mig

> om att fokus skulle ligga på några principiellt intressanta aspekter

> som jag tyckte borde ventileras i samband med utställningen av en

> detaljplan. Det är detta som i artikeln tydligen fått mig att framstå

> som någon som påtagit sig rollen att företräda allmänheten helt utan

> egna syften. Men det ligger i detaljplanernas natur att det främst är

> de som drabbas som engagerar sig. I just detta fall var min bedömning

> att fler än bara de närmaste grannarna berördes: det handlar om ett

> populärt strövområde och är första exploateringen av flera planerade i

> området. Dessutom riskerade hela ärendet att inte uppmärksammas alls,

> eftersom utställningstiden var mitt i sommaren.

>

> Så kanske kan vi återuppta tråden om de aktuella och intressanta

> frågorna kring sjönära exploatering? I dagsläget är det fem aspekter

> som är värda att uppmärksammas tycker jag (utan särskild ordning

> nedan).

>

> *”Medborgarrekrytering”. Sveriges små och medelstora kommuner sätter

> upp mål för populationstillväxt, t.ex. ska Mjölby öka med 18% och

> Tranås med 11% till 2025. När många kommuner nu jagar personer i samma

> målgrupp, som dessutom är liten, så kan man befara att insatserna blir

> allt högre. Ett kommunalt projekt som offrar gemensamma tillgångar

> (t.ex. sjönära strövområde) till gagn för några få har ett visst

> legitimitetsproblem och bör därför diskuteras extra noga. T.ex. finns

> anledning att diskutera både syftet med tillväxten och metoderna att

> nå målen.

>

> *Tolkningsföreträde kring vad som utgör ”attraktivt boende”. Några få

> kommunala planerare bestämmer just nu formerna för mycket strandnära

> exploatering runt om i Sverige. Därigenom bestämmer dom till viss del

> hur våra framtida stränder och kuster kommer att se ut. I det aktuella

> fallet hade man kunnat välja att erbjuda strandnära tomter i en

> attraktiv naturmiljö, och bevara naturvärden och mycket av skogen. Men

> man valde istället att maximera sjöutsikten för de blivande tomterna,

> till men för natur och friluftsliv.

>

> *Områdeskaraktär och Sommen som riksintresse. Strandnära bebyggelse

> som garanteras utsikt blir oundvikligen mycket framträdande i

> landskapet och förändrar områdeskaraktären. Eftersom det handlar om

> Sommen, som är klassad som riksintresse, gäller stor restriktivitet

> vid exploatering. Vill vi att Sommen ska behålla sin vildmarkskaraktär

> finns all anledning att diskutera detaljer i utformningen och försöka

> minska påverkan.

>

> *”Utsiktshyggen”: ny naturtyp som hotar svenska stränder? Att hugga

> ner sjönära skog i skogsbrukssyfte är helt OK, enligt skogsvårdslagen,

> men man måste samtidigt säkerställa att ny skog växer upp. Om marken

> däremot är detaljplanerad gäller oftast inte skogsvårdslagen längre.

> Däremot gäller strandskyddet, och enligt detta är det inte tillåtet

> att ta ner mer än enstaka träd. Att ta bort ett helt skogsbestånd

> skulle kräva dispens, och det är osannolikt att utsikt från ett

> bostadsområde skulle ges prioritet över allmänhetens tillträde och

> naturvärdena. Man kan alltså säga att den typ av ”utsiktshygge” som

> detaljplanen innehåller (slutavverkning där återväxt av träd och

> buskar sedan förhindras) inte är tillåten. Genom att först avverka och

> sedan detaljplanelägga verkar kan man bortse från bägge regelverken.

> Ärendet extra intressant eftersom detta verkar vara ett nytt sätt att

> förfara. Blir det normerande kan vi förvänta oss mycket stadsnära

> stränder som utgörs av hundra meter breda permanenta hyggen med

> bakomliggande bostäder. En rejäl omdaning av landskapet i så fall.

>

> *Kommunal beslutsordning. I detta fall har kommunen agerat som om

> planen redan var beslutad i och med att man avverkat skog och gjort

> siktröjningar i strandkanten långt innan beslutet om detaljplanen

> tagits. Effekten är att man undanröjt natur- och strövtågsvärden (som

> skulle kunnat försvåra för detaljplanens acceptans?), och man slipper

> ta hänsyn till strandskyddets krav på dispens vid avverkning. Trist i

> sammanhanget är att man därmed också eliminerat möjligheten till en

> mindre aggressiv urban expansion i området. Alltså den typen av

> överväganden som detaljplaneprocessen är till för att möjliggöra.

>

> Så nog finns det flera intressanta saker att diskutera. Och detta

> oavsett vem som tar upp tråden. Vi vill nog alla att Tranås ska gå en

> ljus framtid till mötes. Men hur kan vi explotera de naturvärden som

> gör Tranås attraktivt idag utan att samtidigt eliminera dom? Detta är

> en svår fråga som kommunen verkar se ensidigt på. Just därför bör den

> diskuteras, tycker jag.

>

> Vänliga hälsningar

> Per"


Kommentarer

  1. Tack för dina synpunkter. Det är uppenbart att du är väl insatt i problematiken och de lagar som reglerar beslutsprocessen. Det jag fäster mig vid i ditt inlägg är uppgiften om att kommunen redan fällt skog mellan sjön och det blivande bostadsområdet innan detaljplanen är beslutad. För mig, som har 30 års erfarenhet av att bevaka kommunalpolitik i östgötakommunerna, verkar det som om kommunen bara ser detaljplanen som en formalitet.
    Utan att vara insatt i Tranåspolitiken i detalj – jag har bara tillgång till Tranås-Posten – noterar jag att det råder politisk enighet om den här färdriktningen. Ingen av de synpunkter du framför har beaktats av oppositionen?
    I Tranås-Posten har fastighetschefen Ingemar Bok svarat på din kritik, men jag har fortfarande inte läst något svar på den mer politiskt betingade frågan du väljer att lyfta, nämligen om Tranås kommun bara jagar invånare i den kategori som har råd att bygga stora villor med sjöutsikt. Det skulle vara intressant att läsa vad kommunstyrelsens ordförande Anders Wilander har att säga i den frågan.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och