Fortsätt till huvudinnehåll

Har koblajorna kört fast i byråkratin?


 Kommer komockorna från traktens stora gårdar att bli biogas på denna mack?

Artiklarna om Ödeshögs satsning på biogasproduktion ihop med Ole Flenstedt AB fick mig att fundera: vad hände med det biogasprojekt som Mjölby Svartådalen Energi startade tillsammans med Bleckenstad gård? Artiklarna var många och förhoppningarna stora för tre år sedan.

Tanken är att gödseln från de många korna skulle rötas och gasen distribueras till biogasmacken på Viringe.

Men nu verkar projektet ha kört fast i byråkratin. Jonny Cammerfjord som är vd på Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsnät AB har svarat på några frågor om läget.

Jonnys svar lyder så här: ”Som det ser ut just nu väntar vi på att Länsstyrelsen ska få klartecken från Jordbruksverket som väntar klartecken från EU-kommissionen. Under februari fick vi vetskapen om att frågan angående utökat investeringsstöd (för att få fart på biogasproduktionen) var skickat till EU-kommissionen och besked kunde väntas under juni. Nu är det juni och vi bevakar och väntar dag för dag…

I annat fall är det just nu så att det planeras att byggas en större rötkammare på Hulterstad gård, dit även Bleckenstad gård har möjlighet att leverera sin gödsel för rötning. Detta bland annat för att det skulle bli kostnadseffektivt nog för att kunna förse anläggningen med hygieniseringsutrustning. Det finns även fler intressenter som är intresserade av att leverera substrat (underlag) till anläggningen, så vi ser inget hinder på den fronten.”

Jonny påpekar också att detta i första hand är ett projekt för att främja miljö- och energiomställning och att det är beroende av investeringsstöd för att klara ekonomin.

Att dra igång den här typen av miljöprojekt är tydligen tålamodsprövande värre. Det finns andra tecken i skyn. I april meddelade Göteborg Energi att man drar sig ur tre stora biogasprojekt i Halmstad, Falköping och Vara sedan man letat förgäves i regeringens vårbudget efter positiva besked om gassatsningen. I budgeten fanns varken styrmedel eller stöd som kunde motivera en framtida satsning, anser Göteborg Energi, och konstaterar att ekonomin blir svår att få ihop. Jonny Cammerfjord har ovan konstaterat att de företagsekonomiska kalkylerna inte är bärkraftiga utan att statliga subventioner måste till.

Återstår att se om MSE och dess partner gör en annan bedömning än kollegerna på Göteborg Energi. Jag vågar inte sätta några odds på om planerna blir verklighet eller inte. Kanske är det så att bensin och diesel förblir bilarnas huvudsakliga drivmedel många år framöver.

Jag har också varit i kontakt med MSE:s styrelseordförande Cecilia Vilhelmsson och hon säger att man ska diskutera frågan vid ett möte den 21 juni.

Uppenbarligen måste Ödeshögsprojektet ta sig igenom samma eklut som grannarna i norr. Men ”bynns” kommunalråd Magnus Oscarsson verkar andas en tunnare luft än vi övriga så han kanske klarar biffen ändå?



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och