Fortsätt till huvudinnehåll

Saknas primalskriksterapeut


Scandinavian Masters är över för den här gången. Utan att sätta några spår i historien. Lee Westwood var för överlägsen och gav inte eventuella uppstickare någon chans. Det blev faktiskt en ganska tråkig defilering i TV-rutan. Visst är Bro Hof en fantastisk bana men det räcker inte för att engagera mig numera.

Massmedialt var Masters allt annat än hett. Såväl Svenskans, Dagens Nyheters och Correns nätupplagor nöjde sig med TT-telegram idag. Inte lätt att konkurrera med EM i fotboll. I Sportbladet hittade jag inte en rad. Det hade naturligtvis sett annorlunda ut om Peter Hansson hade vunnit. Golf.se öser på rätt bra men något annat vore väl tjänstefel av journalister som är anställda på Svenska Golfförbundet.

Fredrik Hellkvist, direktör för tävlingen, siktar på att placera tävlingen högt upp i Europa men då måste arrangörerna öka prissumman från 1,5 miljoner Euro till 4 miljoner. Dream on, baby, dream on.

Det var annat när Lee Westwood vann sin första Europatitel på Forsgården 1996. Jag såg honom slå ut på fredagen och det var ingen som brydde sig om honom. Den gången låg allt fokus på John Daly, influgen för dyra pengar. Två dygn senare var Westwood vinnaren.

Westwood berättade att första besöket i Sverige var omtumlande. Han och caddien hade tänkt sig att gå på diskotek i Göteborg på lördagskvällen men nekades tillträde för han hade inte åldern inne.

Golfen har blivit tråkigare. Världsstjärnorna åtföljs av en stab med fystränare, swinggurus, dietister, psykologer och klubbmakare. Primalskriksterapeut möjligen undantagen. Inte en detalj lämnas åt slumpen och det är sällan någon spelare hamnar utanför fairway. Förr i tiden kunde man se Seve Ballesteros ligger fyrtio meter ut i skogen, tjata sig till lättnad från en trädrot och placera nästa slag en meter från pinnen. Publiken älskade honom. Han var inte det minsta robotaktig.

Det var faktiskt svenskarna som inledde den hälsosamma stilen på 80-talet med konditions- och styrketräning. Britterna, som dominerade Europatouren ännu mer på den tiden, ironiserade över alla mjölkdrickande svenskar.

Ja, jag vet att det officiella namnet är Nordea Masters. Men jag tänker inte rätta mig efter några babianhannar på banken.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom