Fortsätt till huvudinnehåll

Moderaterna ger och moderaterna tar



Skattehöjning i Vadstena med 50 öre. Alliansen behöver ett tillskott på knappt sju miljoner för att klara välfärden.
-     
     "En kommun som bara har lagstadgad verksamhet, hur attraktiv är den?" Frågar kommunalrådet Jan Sundström(M) i Corren.

Intressant synpunkt från en lokal företrädare för ett parti som i decennier klagat över högt skattetryck och svällande offentlig sektor.

Moderaterna ger och moderaterna tar. Reinfeldt och Borg har sänkt skatten på lönearbete i flera steg under de sex år de suttit vid makten. Deras man i Vadstena gör tvärtom. Ja, Jan Sundström lever förstås i en annan verklighet än kompisarna i Rosenbad. Det är den här ekonomiska verkligheten som kommunpolitiker oavsett partifärg lever i.

Hans alliansbroder Håkan Jacobson (FP) hoppas att höjningen är tillfällig. Hur pass realistisk är denna förhoppning? Har någon nu levande människa hört talas om att någon kommun sänkt skatten efter genomförd höjning?

Jacobson är orolig för att skattehöjningen har en avskräckande effekt på nyinflyttade men får mothugg av Jan Sundström. Kommunalskattens storlek kommer först på fjärde eller femte plats vid val av bostad. Det kan han nog ha rätt i.
-       
 ""Vi mmåste vända befolkningskurvan, där finns pengar att hämta," säger Anders Agnemar © i samma tidning.

Ännu en from förhoppning utan fastare förankring i verkligheten. Vadstena har sedan år 2000 tappat 362 invånare, från 7 688 till dagens 7 326. Vadstena var som störst under senaste 40-årsperioden 1975 med 7 718 invånare. Inga större språng uppåt eller neråt.

Lite andra siffror för att ge frågan rätt proportioner. Om du har en beskattningsbar inkomst på 300 000 kr innebär 50 öres skattehöjning 1 500 kronor högre skatt om året.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...