Fortsätt till huvudinnehåll

Vaknade till en adrenalinhöjare



Vaknade på söndagsmorgonen till en riktig adrenalinhöjare. Peter Hanssons seger i Shanghai Masters, ett slag före världsettan Rory McIllroy. Samma marginal han startade finalrundan med.

Peter ledde som mest med fyra slag men eagle av McIllroy på femtonde och birdie på sextonde satte press på svensken som tvingades till monsterchippar och svåra puttar för att rädda par. Ledningen inför 18:e var två slag.

18:e gav ännu mer hjärtfladder. McIllroy spelade in först och gav sig själv ett birdieläge medan Hanssons inspel blev pluggad i den tjocka ruffen ett par meter kort green. Hansson hävdade att han hade rätt att droppa men domarnas beslut blev att han skulle spela ur det pluggade läget. Hansson högg till med en wedge och lyckades få upp bollen till cirka tre meter från hål. Tvåputt därifrån och birdie av nordirländaren skulle tvinga fram särspel. McIllroys putt var bra men slank förbi hålkanten och svensken hade två slag för att fixa segerchecken vilket han också klarade av.

Tilläggas kan att den långa väntan för McIllroy före putten inte var till hans fördel.

Hansson vann 800 000 euro och ligger tvåa i Race to Dubai. Han vann KLM Open för några veckor sedan och har flera andra- och tredjeplaceringar. I segerintervjun sa han att främsta målet är att utmana Rory McIllroy om förstaplatsen i Race to Dubai. Han var lite besviken  Ryder Cup men revanschlystnad var inte hans drivkraft i denna tävling.

Jag anser att Peter Hansson är Sveriges klart lysande idrottsstjärna för tillfället vid sidan av Zlatan.

En iakttagelse. Längden är inget problem för världseliten. De gör bättre snittscorer på par femmor, trots att längden i regel överstiger 500 meter, än på par treor. Tvärtemot oss vanliga hackers. Några andra jämförelser gör jag icke.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.