Fortsätt till huvudinnehåll

Sur eftersmak till Berlinbragden



Sur eftersmak till bragden i Berlin. Zlatan och Johan Elmander kritiserar journalistkåren för att helst vilja att landslaget misslyckas med att kvalificera sig till VM i Brasilien 2014. ”Massmedia bygger upp för att sedan kunna riva ner” var Zlatans omdöme.

Zlatan har fel. Sportjournalister är större fotbollsälskare än du anar och ser naturligtvis att Sverige spelar i Brasilien. Däremot ligger det i deras jobb att kritisera när det är befogat. Enkel logik talar för detta.
1) 
  Med Sverige i VM ökar deras chanser att få uppleva fotbollsfesten. Går inte blågult vidare är det väl bara TT och Aftonbladet som har råd att skicka egna reportrar.
2) 
  Fotbolls-VM är ett kommersiellt stort evenemang. Segrar ger fler lösnummerköpare än förluster och går Sverige vidare trycks extrabilagor som ger stora möjligheter till annonsintäkter. Här drar reportrarna på fältet och räknenissarna på huvudkontoret åt samma håll.

Zlatan är en gudabenådad fotbollsspelare men hans analytiska förmåga är inte mycket att hänga i julgranen. Men den här attityden ”vi mot hela världen” kan skapa tändvätska som skapar förutsättningar för stordåd.
Nu dröjer att halvår innan nästa kvalmatch men vi kan räkna med en fortsättning på såpan då.

Media och idrottseliten lever i symbios och sådana här små skärmytslingar blossar upp då och då. För ett par år sedan var Fredrik Norrena nära att köra över Corren 24:s reporter John Senewirathne i spelargången och mediansvarige Peter ”Biffen” Karlsson kritiserade Correns sportredaktion för att inte agera tillräckligt mycket hejarklack. Men det har blåst över och idag verkar förhållandet vara det bästa, men så går det också bra för LHC för tillfället.

Sportjournalister jag känner rekommenderar fotbollslandslaget att göra studiebesök hos Tre Kronor och handbollslandslaget vilka sköter mediekontakterna på ett föredömligt sätt.

En match av annat slag pågår på länsstyrelsens många skrivbord. Förslaget till utökat strandskydd runt Sommen kritiseras av tre kommuner och markägarna. Stödet kommer från Naturskyddsföreningen, Östergötlands ornitologiska förening och Kinda kommun. 27 remissvar mot och åtta för enligt Correns räkning. Markägarna anser att det rörliga friluftslivet medför tomma ölburkar och annat skräp. Kommunerna runt sjön med vikande befolkningsunderlag vill ha möjlighet att erbjuda attraktiva tomter med sjöutsikt. Hur beslutet än blir lär många bli besvikna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.