Den brutala misshandeln av den regimkritiska journalisten Tetiana
Tjornovil har åter placerat Ukraina på löpsedlarna. När annandagen började
övergå i mörker damp följande mejl ner i min mejlkorg. Avsändare är min gamle
vän från Luxortiden, BL, som är på tillfälligt besök i Kiev över helgen. BL har
tillbringat flera år i Kiev under sitt yrkesliv och är väl förtrogen med landet
och dess problem.
Vi har mejlat tidigare och det genomgående intrycket av hans rapporter är
en korrupt stat där de ledande politikerna skor sig själva på ett skamlöst
sätt.
”Är nu på barrikaderna. Hela stora gatan är avstängd fylld med
militärtält. Är en stor organisation för att hålla detta vid liv. Har du läst
moden kvinnliga journalisten som blev misshandlad efter artikel om inrikesministeriet.
Hon hade videokamera på som spelade in misshandeln. Polisen fick den inte med
detsamma, då man ville ha kopior så att inte filmen bara försvann. Hög tilltro
till rättvisan!! Det var lugnare att vara redaktör i Boxholm även om vissa
" klampare" har hetsigt humör!
Det är mycket att lära när man är här. Dom som är längst ner i stats- o
kommunapparaten har inte fått lön på 2 - 3 månader. På min fråga hur fasen
klarar dom detta så blir svaret en axelryckning och What's the alternative? Det
sägs att missnöjet gror och att det breder ut sig! Dilemmat är väl att Putins
pengar aldrig kommer att nå ner till dom längst ner utan dom högst upp behöver
mer hela tiden.”
Något att fundera över medan vi här hemma i Sverige smälter julmaten i
lugn och ro.
Kommentarer
Skicka en kommentar