Fortsätt till huvudinnehåll

Byggkoll i Mjölby


Man bygger och bygger i Mjölby. Dagens första byggkoll går till Albacken där XL-Bygg uppför en ny byggmaterialhandel (bilden). Bara att applådera. Optimera på Kungsvägen behöver konkurrens.

KF-bygget i centrum avancerar med hög hastighet och radhusbyggena på andra sidan Smålandsvägen har kommit igång. På Kungshöga uppförs enstaka villor liksom på Sörby.

BOKLOK - ett samarbete mellan Skanska och IKEA – har planer på att uppföra 18 radhus på Sörby. 106 kvadratmeter fördelade på två plan till det facila priset av 2 290 000 kronor. Jo, du har läst rätt. Nästan 2,3 miljoner för ett radhus.

Projektet marknadsförs ganska hårt med Mjölbymått mätt. Tidningsannonser, ett skyltfönster i Gallerian och igår fick jag en broschyr i brevlådan. Copywritern sparar inte på krutet. Läs bara: ”Inuti är husen välplanerade och ljusa, med en våning för de gemensamma rummen och en våning för alla sovrum. De har allt en modern familj kan behöva – minus de onödiga dyra kvadratmetrarna, plus det extra snygga utseendet.”

Notera hur skribenten elegant trollar bort det faktum att husen inte är större än 106 kvadratmeter.

På projektets hemsida presenteras en boendekalkyl som påstår att månadskostnaden blir 6 272 kronor (exklusive hushållsel) men det förutsätter en kontantinsats på 345 000 kronor. Hur många unga familjer klarar en kontantinsats på 345 000 kronor? Inte många. Det blir nog att plussa på lånedelen och då lär inte månadskostnaden stanna på 6 272 kronor. Utan att ha stenkoll på begagnade villamarknaden vågar jag påstå att drygt två miljoner kronor räcker till väldigt mycket hus i Mjölby.

Vad jag är glad över att inte vara med i det racet längre.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.