Fortsätt till huvudinnehåll

Kyrkan på slätten


Min Facebook-vän Håkan Johansson berättar att påskdagens och annandagens gudstjänster i Högby kyrka lockade totalt tio besökare. Intresset är alltså inte större under en av årets största kyrkhelger. Vad ska man dra för slutsatser av det?

Jag har en kluven inställning till kyrkan. Jag är inte troende men vill att kyrkan ska finnas där i bakgrunden ändå. Jag går gärna dit när det handlar om barndop, bröllop och begravningar och tycker om arkitekturen och stämningen i byggnaden. Får positiva känslor när jag passerar min konfirmationskyrka i Motala eller lilla Väversunda kyrka där vi gifte oss sommaren 1975. Tycker att kyrkor i allmänhet är vackra blickfång när jag kör bil på slätten. Jag tänker: vad vore den här bygden utan sin kyrka? Möjligen ett div V-lag med rekryteringsproblem. Jag har heller aldrig haft en tanke på att lämna svenska kyrkan för att spara in kyrkoskatten. En tillbakalutad och bekväm inställning kan tyckas men sådan är jag. Mer iakttagare än deltagare.

Jag tror att kyrkan lider av samma problem som andra arrangörer av publika tillställningar här i Mjölby om det så gäller teaterföreställningar, konserter, marknader eller fotbollsmatcher. Alla klagar över bristen på publik. Läste nyligen i tidningen att arrangören av Skänninge medeltidsmarknad ger upp. Vi har aldrig haft så gott om fritid men var håller människorna hus?

Sommarstugan, båten eller husvagnen kan vara delförklaringar men de allra flesta finner vi på IKEA eller byggmaterialhandeln rotande efter virke, granitplattor, diskhoar eller vattenkranar för ombyggnad av köket för fjärde gången på tio år. Eller bygger om altanen till pensionärskuvös.
 
Och en och annan hänger framför datorn förstås…

Kommentarer

  1. I kyrkan behövs ingen publik - en kyrka med publik är en kyrka i kris. Kyrkan behöver istället deltagare. Frågan som kyrkan därför måste besvara är varför någon ska vara deltagare i en gudstjänst eller annan kyrklig verksamhet.

    Jag skulle tro att kyrkans problem där inte är att hon önskar sig för mycket, utan att hon hoppas och önskar för lite. En del av Svenska kyrkans ideologi är att det inte spelar någon roll om människor går i kyrkan - men hur ska det komma dit folk, om inte ens kyrkan verkar vara klar över varför någon ska gå dit?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.