Fortsätt till huvudinnehåll

Har koblajorna kört fast i byråkratin?


 Kommer komockorna från traktens stora gårdar att bli biogas på denna mack?

Artiklarna om Ödeshögs satsning på biogasproduktion ihop med Ole Flenstedt AB fick mig att fundera: vad hände med det biogasprojekt som Mjölby Svartådalen Energi startade tillsammans med Bleckenstad gård? Artiklarna var många och förhoppningarna stora för tre år sedan.

Tanken är att gödseln från de många korna skulle rötas och gasen distribueras till biogasmacken på Viringe.

Men nu verkar projektet ha kört fast i byråkratin. Jonny Cammerfjord som är vd på Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsnät AB har svarat på några frågor om läget.

Jonnys svar lyder så här: ”Som det ser ut just nu väntar vi på att Länsstyrelsen ska få klartecken från Jordbruksverket som väntar klartecken från EU-kommissionen. Under februari fick vi vetskapen om att frågan angående utökat investeringsstöd (för att få fart på biogasproduktionen) var skickat till EU-kommissionen och besked kunde väntas under juni. Nu är det juni och vi bevakar och väntar dag för dag…

I annat fall är det just nu så att det planeras att byggas en större rötkammare på Hulterstad gård, dit även Bleckenstad gård har möjlighet att leverera sin gödsel för rötning. Detta bland annat för att det skulle bli kostnadseffektivt nog för att kunna förse anläggningen med hygieniseringsutrustning. Det finns även fler intressenter som är intresserade av att leverera substrat (underlag) till anläggningen, så vi ser inget hinder på den fronten.”

Jonny påpekar också att detta i första hand är ett projekt för att främja miljö- och energiomställning och att det är beroende av investeringsstöd för att klara ekonomin.

Att dra igång den här typen av miljöprojekt är tydligen tålamodsprövande värre. Det finns andra tecken i skyn. I april meddelade Göteborg Energi att man drar sig ur tre stora biogasprojekt i Halmstad, Falköping och Vara sedan man letat förgäves i regeringens vårbudget efter positiva besked om gassatsningen. I budgeten fanns varken styrmedel eller stöd som kunde motivera en framtida satsning, anser Göteborg Energi, och konstaterar att ekonomin blir svår att få ihop. Jonny Cammerfjord har ovan konstaterat att de företagsekonomiska kalkylerna inte är bärkraftiga utan att statliga subventioner måste till.

Återstår att se om MSE och dess partner gör en annan bedömning än kollegerna på Göteborg Energi. Jag vågar inte sätta några odds på om planerna blir verklighet eller inte. Kanske är det så att bensin och diesel förblir bilarnas huvudsakliga drivmedel många år framöver.

Jag har också varit i kontakt med MSE:s styrelseordförande Cecilia Vilhelmsson och hon säger att man ska diskutera frågan vid ett möte den 21 juni.

Uppenbarligen måste Ödeshögsprojektet ta sig igenom samma eklut som grannarna i norr. Men ”bynns” kommunalråd Magnus Oscarsson verkar andas en tunnare luft än vi övriga så han kanske klarar biffen ändå?



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...