Fortsätt till huvudinnehåll

Budget, pekpinnar och fotboll



Ett ovanligt enigt kommunfullmäktige i Ödeshög har beslutat om budgeten för 2014. Alliansen och socialdemokraterna är överens på alla väsentliga punkter. Kommunalrådet Magnus Oscarsson(KD) kunde inte låta bli att skryta om barnbonusen på 10 000 kr. Han drog en skröna om att en barnfamilj från Stockholm var på väg att flytta till Laxå men ändrade sig på stående fot när man fick höra talas om Ödeshög och dess barnbonus. Om man tittar på Ödeshög ur ett vidare perspektiv är orten inte särskilt barnvänlig. Den som inte gillar att lufsa i skogen har inte mycket att hämta. Ingen simhall eller konstfrusen isbana. Ja då slipper ju familjerna utgifterna för badkläder och hockeyutrustning förstås, men det nämnde inte Oscarsson. Förresten, den där bonusen på 10 000 kr räcker väl bara till en sväng till Ullared.

Corren berättar om den nya fina underhållsverkstaden (obs, inte underhållningsverkstaden som Östnytt kallade den häromdagen) i Boxholm som förhoppningsvis ska medföra fördelar för pendeltågstrafiken i vinter. Investeringskostnaden är 230 miljoner kr och den sysselsätter 50 man. Kommunalrådet Per-Arne Larsson (S) kom med idén och förtjänar en hyllning när han nu inom kort lämnar politiken för att spela pingis och golf på heltid.

Det är ingen hemlighet att potatisjippot i lördags syntes mig överdriven och nästan löjligt men efter kommunalrådet Christian Gustavsson (M) påpekande på Facebook ”Alltså ärligt, Mjölby. Ni kan inte köra med den där Potatisstaden-grejen längre” är jag beredd att ompröva min inställning. Mjölby behöver inga moderata pekpinnar från Storebror i Kråkvinkel.

I en annan artikel i Corren låter Paul Lindvall meddela att han är nöjd med utfallet av sommarens EM-matcher i fotboll, både ekonomiskt och PR-mässigt. Har en känsla av att Lindvall föredrar välartade fotbollstjejer framför vänstersinnade ungdomar som ockuperar Stadshusets reception, larmar och går an om bristfällig bostadspolitik. Att de bara vågar!

Har just återvänt från skomakaren vid torget i Skänninge. Vilket ljuvligt ställe. Massor av skor i osorterade högar och den härliga läderdoften. Dröjde mig kvar på tröskeln för att dra ett extra andetag. Det var som att komma tillbaka till skomakeriet på Borgmästaregatan i Motala för 50 år sedan.
En pärla i Skänninge.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.