Fortsätt till huvudinnehåll

Folkfest när bron invigdes



Kungen anländer till Stadsparken. Landshövdingen t v.

 
Världens mest efterlängtade bro är invigd. Statschefen förrättade invigningen efter att ha åkt veteranbil från Skänninge till Motala. Statschefen verkade vara på bra humör och höll reda på den östgötska geografin. Ingen näsvis reporter ställde frågor om prinsessan Madeleines graviditet.

Kungen följdes av den vanliga uppvaktningen av landshövding, kommunalråd, statsråd, generaldirektörer och annat löst folk som ville sola sig i den furstliga glansen. Jag som genomlidit många liknande tillställningar saknade förstås Björn Eriksson. Nja, det sista var nog en överdrift. Tävlingen om vem som kan skrika högst utan mikrofon har han redan vunnit.

Huvudsaken är att bron går att åka på och fyller sitt syfte, d v s avlastar trafiken i innerstan. Orkar inte räkna upp alla gatorna för jag blir bara beskylld att tänka på dem som bor på Storgatan. (Jo, 21:an var min adress en gång i tiden). Att avgiftsfrågan ännu inte är löst är ingen merit för inblandade myndigheter.

Johan Ram och Jan-Ove Boll på Motormuséet fick förtjänsttecken av kungen för att ha kört veteranbilarna från Skänninge. Det var Jan-Ove som körde kungen i en Silver Shadow. Han ställde initierade frågor om bilen, berättade Jan-Ove.
 
Corren/MVT gav ut en brobilaga igår. Den var som sig bör positiv och framtidsoptimistisk. Till och med bromotståndaren, advokaten Göran Orrenius, är glad idag om man ska tro tidningstexten. Historien påminner om bygget av Mjölbys stora infrastrukturprojekt, Resecentrum, för tio år sedan. Den fick mycket kritik under projekterings- och byggnadstiden men när bygget väl var klart var alla positiva. Vi östgötar är nog sådana. Inte stormande entusiastiska utan lite konservativa och skeptiska till nymodigheter.

Jag hann också med ett besök i den villa som ligger närmast bron på den norra sidan men avstår tills vidare att uttala mig om bullernivån. Ägaren Pernilla Fredriksson intervjuas i Östnytt i kväll 19:15.
Bullerproblem? Framtiden får ge svar på den frågan.
 
Bron är onekligen häftig och vägen till Mjölby en positiv upplevelse. Kommunalråden Camilla Egberth, Motala och Cecilia Vilhelmsson, Mjölby, har goda skäl för den framtidsoptimism som demonstrerades i den gemensamma debattartikeln i Corren idag.

Till sist några ord om festligheterna i Stadsparken. Uffe Holmertz ledde arrangemanget på ett avspänt och ledigt sätt. Han var verkligen rätt man på rätt plats. Motalabo i alla år förutom ett antal år i Vadstena på 70-talet. Om det fanns möjligheter att välja en lokal kung får den mångsidige Uffe min röst. Nästa Märklintåg jag köper får han inviga.

Det är inte utan att man som Mjölbybo är lite avundsjuk idag. Här saknas för närvarande något gemensamt att glädjas kring. Det handlar mest om dålig kommunal ekonomi, skattehöjningar och en vårdcentral som gjorde dålig reklam för sig i ett rikstäckande TV-program. Fast vår golfbana är bättre än Motalas. 

Mörtviken och alla fritidsbåtar sedd från bron.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.