Fortsätt till huvudinnehåll

Ungt proffs tänker i nya banor




 
Golfsäsongen har passerat för de flesta men Corren slår till med ett uppslag på sporten om Gabriel Axell som efter sin säsong på Nordea Tour är mogen för slutkvalet till Europatouren. Raskt marscherat av 21-åringen som gjort en rad fina resultat efter bara två år som proffs. Han är rankad som landets bästa juniorgolfare. (I golf är man junior t o m 21 år).

Jag känner inte Gabriel men väl hans föräldrar Eva och Peter som spelat golf på Hagalund sedan 1970-talet. Morfar Gunnar Palmér var en riktig idrottsprofil i Vadstena, fotbolls- och bandyspelare och domare samt golfspelare förstås. Mormor Ella var också flitig på Hagalund och hjälpte till i tävlingskommittén. Morbror Boo Palmér är en duktig spelare och ordförande i tävlingskommittén i många år. En riktig golffamilj alltså och jag tror att hela Vadstenaklubben ställer upp bakom Gabbe. Jag ska inte ge mig in i diskussionen om arv och miljö men visst måste det ha en betydelse i vilken miljö man växer upp.

Tidningen beskriver noga hur svårt det är att ta sig igenom det nålsöga som slutkvalet utgör. Och den som klarar det är inte berättigad till att spela alla tävlingar på touren. Det finns alltså kort med olika status men goda resultat på de tillåtna tävlingarna gör att rankingen stiger och därmed möjligheterna att också konkurrera i de mest penningstinna evenemangen. Det finns exempel på duktiga spelare på de nordiska tourerna som spelat över tio år utan att ta sig vidare till Europatouren.

Intressant att läsa att proffsgolfen och företagen kring den tänker i nya banor. Företaget Trade in Sports har satsat på Gabriel som en av fem unga svenska spelare. De släpper 3 220 ägarandelar á 100 kronor. Utbytet är 14 procent av de prispengar han spelar in under de kommande fyra åren. Här verkar det som om initiativtagarna sneglat åt travsportens andelsägande.

Det är lätt att fascineras av hur mycket pengar de allra bästa vinner men längre ner i hierarkin är det inte alltid muntra miner. Utgifterna är stora för resor, mat och logi och caddie. Den som inte klarar cuten efter 36 hål vinner inte ett rävöre.

Gabriel är rankad som nr 19 på Nordea Tour och har tjänat 14 480 euro. Gustav Adell, Linköping, är rankad nr 12 och har tjänat 19 294 euro (2013). Den senare spelar också slutkvalet i Spanien.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.