Fortsätt till huvudinnehåll

En liten bild på ett stort lag



 
Platenskolans lag 1969: Fr v ledaren Lennart Ekdahl, Uffe Jönsson, Anders Nilsson, Michael Landqvist, Kent Levin, Göran Blom, Jan-Erik Hagelin, Lars-Gunnar Karlsson och läraren Olle Nilsson. Knästående fr v: Anders Kolmgren, Tommy Salomonsson, Per Axén, Hasse Tevell, Sven-Inge "Glu" Andersson.

Motala och Vadstena kan sällan samarbeta men när Platenskolans lag gick till semifinal i Kronprinsens pokal 1969 gick det bra. Centrallinjen i laget utgjordes av tre Wasaspelare, mv Lars-Gunnar Karlsson, mittbacken Uffe Jönsson och centern Anders ”Putte” Nilsson. Den senare spelade på topp tillsammans med Anders Kolmgren (Starka). Två tekniska avslutare med ett väl utvecklat målsinne. Distansskott var inte deras specialitet utan de levde högt på det lätta, snabba steget och rundade gärna målisen innan de retfullt enkelt rullade in bollen. Putte gick längst och spelade allsvenskt något år i Derby innan han gick till MAIF. Min klasskamrat Anders Kolmgren var en stor talang men lämnade aldrig Starka trots att han redan vid 16 års ålder hade anbud från Örebro. Han gjorde en juniorlandskamp, en träningsmatch mot Hammarby.

Först några ord om Kronprinsens pokal för er som är unga. Det var en riksomfattande skolturnering för gymnasieskolor med prins Bertil som högste beskyddare. Dagens Nyheter var huvudsponsor och gav turneringen ganska mycket utrymme i spalterna. Jag gjorde lumpen på KA 1 i Vaxholm andra halvan av 1969 och följde laget genom att läsa DN.

Lars-Gunnar var en lugn och placeringssäker målvakt som några år senare ådrog sig Gösta Löfgrens intresse när Motalaikonen tränade IFK Norrköping, men det blev aldrig någon övergång. Uffe Jönsson var den naturliga ledaren; lång och kraftig och försedd med en borstig mustasch när de övriga på sin höjd hade fjun på hakan. Uffe är ett levande uppslagsverk om östgötaidrotten och han har hjälpt mig med researchen inför denna artikel.

Stommen i laget utgjordes annars av MAIF med Göran Blom, Kent Levin, Perta Axén, Micke Landqvist och Tommy Salomonsson. Den senare var en komplett mittfältare, eller ytterhalv som man sa på den tiden. Tvåvägsspelare skulle man kalla honom med dagens terminologi. En annan intressant spelare var yttern Hasse Tevell (Fornåsa) som hade fart under fötterna.

Jag var förvånad över att Göran Blom platsade. Göran och jag bodde i samma hus och han var inte den som dominerade när vi som riktigt unga spelade på baksidan av Storgatan 21. Men Göran var ambitiös och tränade upp fysik och snabbhet och spelade många år i MAIF. Man behöver inte vara en bolltrollare för att platsa i div III. Göran var inte den som var ute och slarvade på nätterna som vissa andra.

Flera av spelarna var mina kompisar eller klasskamrater och Vadstenakillarna lärde jag känna när jag började skriva sport för Östgöta-Bladet 1967. Jag har många gånger funderat över vad som hänt om man sammanfört skollaget i en förening i det ordinarie seriesystemet men den frågan får aldrig något svar.

Uffes uppfattning är laget höll god div III-klass. Ganska realistiskt med tanke på spelarnas ordinarie klubbadresser och var de sedan hamnade.

Vad minns då Uffe Jönsson av säsongen 1969?  Han får berätta själv:
Bifogat kort är taget 1969, efter vår seger mot Schartau- gymnasiet från Stockholm, med bland annat Lill-Pröjsarn Nilsson. Det var finalen i Östra regionen. Denna match är ett minne som alltid kommer att finnas kvar. Platen hade friluftsdag och nästan hela skolan var på Idrottsparken, med en fantastisk stämning som följd. Jag blev också intervjuad av Nisse Hilding i lokalradion eftersom jag var lagkapten. Vi spelade sedan semifinal, för hela Sverige, i Luleå där vi fick stryk. I Luleå fanns Kjell Uppling, juniorlandslagsman och senare i GAIS. På vägen dit slog vi lag från Linköping, Norrköping, Örebro och Stockholmslaget Kärrtorp. Det var onekligen en rolig och händelserik säsong”.

Lagbilden visar i stort det ordinarie laget men Sven-Inge ”Glu” Andersson spelade endast då och då. Andra som förekom sporadiskt var Kenneth Widell (MAIF), Kenke Gustavsson (Starka) och Tönu Saartok (MAIF).

Underskattade ni Luleå?

”Jag tror inte vi underskattade Luleå men det var en lång resa med både tåg och flyg och på den tiden var det inte så noga med förberedelserna. För övrigt min första flygresa,"

En intressant detalj var att Platenskolans mångårige gymnastikdirektör Olle Nilsson egentligen inte hade något med laguttagning och taktik att göra, Han var nöjd med att figurera i utkanten och påminde gärna spelarna om att HALIM vann hela turneringen någon gång på 50-talet. Under vissa matcher fungerade också Torbjörn ”Bullen” Odöö som ledare.

Åren går men kärleken till fotbollen består.

IK Wasa finns inte längre utan slogs senare samman med VGIF.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...