Fortsätt till huvudinnehåll

Döden var ständigt närvarande på Romanäs






Romanäs, strax norr om Tranås, är en av de märkligaste platserna i den vackra Sommenbygden. Ett stort före detta sanatorium beläget vid Sommens strand och som inte använts för sitt ursprungsändamål på 70 år. I veckan gjorde jag ett besök där och platsen ger upphov till motstridiga associationer. I den tilltagande novemberskymningen tänker jag på en övergiven fångvårdsanstalt eller kulisserna till en skräckfilm. Inte en människa i sikte, bara en bil på parkeringen. Tyst och ödsligt.

Första gången jag besökte Romanäs var för åtta år sedan. Min guide till anläggningen var Annie Svärd, en då 76-årig danskfödd dam, som skrivit en bok om Romanäs. Hon kom dit för att arbeta som 20-åring och blev kvar under många år. För henne var Romanäs och den mäktiga huvudbyggnaden den vackraste platsen på jorden och det var en känsla som hängde med genom åren. Hon kallade boken en 40-årig kärlekshistoria.

Byggnaden stod klar 1905 och byggdes för vård av tuberkulossjuka Den drivande kraften bakom bygget var Julia von Bahr, en societetskvinna från Göteborg som hade tillräckligt med pengar och kontakter för att driva ett projekt i denna storleksordning. Hon var estet och perfektionist och intresserade sig för varje detalj i bygget. Anledningen till hennes engagemang var att en systerdotter drabbades av sjukdomen och det fanns inga vårdplatser i Sverige. Julia von Bahr annonserade efter lämplig mark och fick tips om Röhälla men det föll henne inte i smaken. Men när sällskapet sökte sig längre ut på näset blev reaktionen en annan. Enligt Annie Svärd var Romanäs landets mest exklusiva vårdinrättning.

Detta var före landstingens tid och Romanäs var ingen plats för kreti och pleti utan för bättre bemedlade patienter med hög samhällsstatus. På bilder i boken ses välklädda damer och herrar som flanerar utmed stranden. Författarinnan Harriet Löwenhjelm vårdades under fem år och slutade sina dagar här 1918, endast 31 år gammal. Författaren och chefredaktören Olof Lagercrantz var också patient en period.

Men hög social status, god omvårdnad och pengar på banken är ingen garant för ett långt och hälsosamt liv. Annie Svärd berättade om diskreta, nattliga transporter av döda kroppar. Döden var ständigt närvarande på Romanäs.

Bättre hygien, bättre kosthållning och effektivare mediciner gjorde att sjukdomen slogs tillbaka och behovet av vårdplatser minskade. 1940 övergick anläggningen i Göteborgs stads ägo och blev vårdhem för alkoholister. Sedan många år står de stora husen tomma i tallskogen.

För tio år sedan gjorde dåvarande ägarna ett försök att exploatera marken för tolv villatomter med sjöutsikt. Det misslyckades efter protester från de kringboende. De nuvarande ägarna, en läkarfamilj från Strängnäs, har renoverat delar av huvudbyggnaden. Avsikten är att byggnaden åter ska komma till användning enligt uppgift från en initierad källa i Tranås.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.