Fortsätt till huvudinnehåll

Han heter Alexander



Treåringen är öppen, nyfiken och vetgirig. Han står tätt intill mormor när hon lagar födelsedagsmiddag. Handen på mormors rygg; vad är det, varför gör du så och tycker morfar om det här? Han prövar att vispa moset efter viss tvekan för han tycker inte om det höga ljudet.
”Vad gör du nu, frågar han mormor.”
”Jag ska steka kött.”
”Vad många köttar. Men potatisen (Hasselbackare) tycker jag inte om. Den är smutsig”.

Med jämna mellanrum lämnar han köket för att kolla vad mamma och pappa, Mats, Linda, Agnes och morfar har för sig. Morfar får inte somna framför teven.

Hoppas han behåller denna nyfikenhet och upptäckarglädje när han börjar skolan om några år. Annars vill han helst efterlikna pappa. Han bär snickarbyxor och dito bälte med hammare i hällan och en gul plasthjälm. Han frågar dagisfröken hur många cirkelsågar och sticksågar hon äger. Vad hon än svarar har pappa fler. Tillsammans med morfar går han igenom Youtubes utbud av stora och små hjullastare, caterpillar och grävskopor. När han får en tumstock bryter han av den i varje led. Varför, frågar vi? ”Ja, men då har jag fler stockar”, svarar han med treåringens självklara logik. Alla mått är 67.

När han är på besök i Mjölby inspekterar han bärgningsbilarna. Han är snabb som en iller och morfar är på helspänn vid promenaden på den starkt trafikerade Kungsvägen.

Han charmar alla vuxna han möter. Vi, hans morföräldrar, jämför med modern i samma ålder och hittar stora likheter. Men vi är ju inga objektiva observatörer.

Han heter Alexander. Vi älskar honom gränslöst.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.