Fortsätt till huvudinnehåll

Golfspel på marginalen





Golfen i Sverige har fortfarande nästan en halv miljon spelare. Sålunda redovisas drygt 23 000 nya medlemmar under 2010 och dessutom började 8 000 före detta medlemmar att spela igen. Men det råder en stor omsättning och totalt var det flera personer som slutade än som började spela.

Golfens kris har varat några år nu och medlemsflykten och följande ekonomiska problem har lett till skadeglada kommentarer. Senast är det A 6 GK i Jönköping och Krokom i Jämtland som redovisar akuta lägen. Sporten har ju inga kommunala miljoner att luta sig emot utan de ekonomiska problemen får medlemmarna själva reda ut.

Svenska Golfförbundet har gjort en avhopparstudie under 2009 och där framkommer att många slutar för att de inte känner sig hemma i klubben, att de blivit dåligt bemötta, eller att de som är höghandicapare känner sig stressade av ”golfpoliser” som jagar dem ute på banan.

Här känner jag att jag får bita mig i tungan för jag är en av de otåliga som morrar om det inte går tillräckligt fort i bollen framför. Lugn och tålamod.

Att sluta är något som vederbörande har funderat på i tre-fyra år, vilket också innebär att klubben ändå kan påverka beslutet. Det måste vara lättare att behålla befintliga medlemmar än att rekrytera nya.

De som befinner sig mest på marginalen är de som spelar få ronder, samt de som har högre handicap. De känner inte att de utvecklas och tycker inte att det är lika kul. Så det är en viktig uppgift för klubbarna att fånga in dem och hjälpa dem vidare. Genom golfens IT-system bör det vara lätt att identifiera dem som spelar ”på marginalen”.

En konkret åtgärd kan vara att reservera banan någon kväll i veckan för nybörjare och höghandicapare så att de får spela banan i sin egen takt utan några handicapjägare flåsande i nacken. Den generositeten bör vi etablerade golfare visa. På sikt är det en överlevnadsfråga för klubbarna.

Tidsbrist är en annan faktor som hämmar rekryteringen till sporten. En tävling slutar numera aldrig under fyra timmar, ibland får man vara glad om den inte tar fem. Men vad är det för naturlag som säger att varje tävling måste vara 18 hål. Varför inte nio?

Jag hoppas att kommande säsongs 30-årsjubileum i min hemmaklubb leder till att medlemmarna får en nytändning och att nya människor får upp ögonen för sporten.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...