En fesljummen gryta

Min gamle chefredaktör Bertil Torekull talade ofta om hur viktigt det är att hålla grytan kokande. Dagens (27/3) artikel i Corren om HSB:s och Bostadsbolagets gemensamma bostadsprojekt på Svartå Strand måste vara ett sådant försök. Det kan inte vara en tillfällighet att den publiceras en vecka efter att jag luftat min skepsis i en debattartikel i samma tidning.

Jan-Ove Hammarberg som är vd på Bostadsbolaget tippar byggstart nästa år och det är verkligen att sticka ut hakan för en så försiktig general. Men först ska en marknadsundersökning genomföras.

Marknadschefen Charlotta Elliot säger att det finns en allmän kö men att intresset kan minska när erbjudandet blir mer konkret. Sådant kallas på branschspråk för luft i kön.

Husen är tänkta att byggas med vardagsrum och balkonger mot ån och entrén vid Kyrkogatan mittemot ASM Foods. Då blir det chokladdoft på köpet.

Jag slår upp HSB Östergötlands hemsida och finner inte ett ord om nya lägenheter i Mjölby så det kan inte vara särskilt högt prioriterat i den organisationen. Däremot är det mycket information om spännande projekt i residensstaden. Som vanligt.

Vd Peter Lindgren nämner i tidningen att det är 23 år sedan HSB byggde i Mjölby och jag vet inte om han syftar på radhusbyggena på gamla sågverkstomten i Mantorp eller något annat. Jag tror att senaste bygget i Mjölby tätort ligger ännu längre tillbaka i tiden. Jag har mejlat Peter Lindgren och bett om en precisering men har inte fått svar ännu.

Fungerar då Frälsningsarméns gamla slogan när det gäller Svartå strand? Nja, vattnet i Svartågrytan är på sin höjd fesljummet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen