Fortsätt till huvudinnehåll

Kan den mannen stoppa en badboll?



Efter en helkväll som igår när LHC mot alla odds vände och vann mot HV kan jag inte låta bli att suga lite längre på karamellen och jämföra vad de olika tidningarna skrivit. Corren ligger lite lågt och konstaterar att det gick vägen trots Engstrands tidiga ansiktsskada, att Söderbergs kedjekompisar Arlbrandt och Hjalmarsson klarar sig bra på egen hand och att HV:s målvakt Gustaf Wesslau setts bättre.

Aftonbladets Mats Wennerholm är mer direkt på och säger att Arlbrandt och Hjalmarsson blommat ut i frånvaron av Söderberg och att Wesslau är långt ifrån den form som gjorde honom till grundseriens bästa målvakt.

Wennerholm rekommenderar Melin att finna en ny omgivning för Söderberg vid återkomsten på lördag(?) så har LHC två kedjor som kan producera framåt.

”Men jag tror inte det är någon slump att de gamla kedjekompisarna Pär Arlbrandt och Simon Hjalmarsson klivit fram ur skuggan av Söderberg.

Båda har gjort fantastiska sex poäng var på de tre matcher de haft Söderberg-ersättaren Patrik Zackrisson som center.

Pär Arlbrandt har gjort tre mål och tre assist och avgjorde kvartsfinal 3 med sin straff i sudden death.
Simon Hjalmarsson har gjort två mål och fyra assist och avgjorde kvartsfinal 4 här i Linköping i går.

Också det i förlängning.

Och den kedja alla trodde skulle falla ihop som ett korthus utan Söderberg, har rest sig och blivit den här kvartsfinalseriens bästa.

Jag vet inte vad som hänt med Wesslau, men just nu ser han ut som om han inte skulle kunna stoppa en badboll ens en gång (en liknelse jag snott från en elak kanadensisk journalist).

I går sjönk hans räddnings- procent till den sämsta av alla förstemålvakter i slutspelet, efter att ha stannat på 79,17 i går.”

Jag är lite kluven till den formen av artiklar eftersom den brukar fungera som tändvätska och det skulle inte förvåna mig om en heltänd Wesslau spikar igen i morgon. Under alla omständigheter ser det bra ut för LHC.

Så långt Aftonbladet. Det skulle varit intressant att ta del av Jönköpingspostens synpunkter men JP är väl den enda svenska tidning som inte bjuder på något redaktionellt material på webben. Det enda hemsidan innehåller är information om vart du ska ringa för att prenumerera, annonsera eller köpa bilder. Journalistiken har aldrig varit mest intressant för gamla Hallpressens ägare utan profiten.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.