Fortsätt till huvudinnehåll

Pyspunka på Svartå Strand?



Det var någon gång 2006 eller 2007 som planerna på bostadsbebyggelse på Svartå strand i Mjölby blev aktuella. Dåvarande kommunalrådet Monika Gideskog (M) och framlidne kommunchefen Henry Jansson guidade mig på det gamla industriområdet mellan järnvägen och Svartån. En solig septemberdag med hög och klar luft där Mjölbys centrala delar visade sig från sin bästa sida.

Planerna var stora, nästan fantasieggande. Radhus, punkthus, gammalt, nytt eller renoverat i en blandning av olika upplåtelseformer och med det kommunala bostadsbolaget som en av många byggherrar. Politiskt sett inget kontroversiellt, alla partier stod bakom och kommunen hade förberett sig i många år genom att köpa upp fastigheter på området. Alla bostäder skulle på något sätt ha kontakt med Svartån och en liten hamn fanns med i planerna. Planarkitekten såg gärna att de gamla lokstallarna kom till fortsatt användning förklarade han.

Sex år har gått och i stort sett har inget hänt utom ett offentligt möte där bostadsbolagets styrelseordförande Jörgen Oskarsson deklarerade att Ica behöver större parkering och att man därför planerar att riva en äldre industribyggnad på andra sidan cykel- och gångvägen. Inte för att jag ser behovet men varsågod, vill ägarna till Ica betala vad det kostar så. Det är kanske status hos livsmedelshandlare att ha många tomma parkeringsplatser.

Jag vet att stadsplanering är en lång, mödosam och tålamodsprövande process. Man kan inte vänta sig resultat från ett år till ett annat men borde inte vänta sig något konkret på sex år? Håller luften på att gå ur hela projektet och hur intresserade är egentligen HSB, Riksbyggen eller länets större byggherrar?

Sedan 2006 har två politiker passerat posten som kommunstyrelsens ordförande och den nuvarande Cecilia Vilhelmsson (S) har ett tungt ansvar att driva projektet vidare. Klarar hon det? Det finns många frågetecken kring Svartå strand.
Direkt kontraproduktivt blev det för någon månad sedan när en majoritet av kommunfullmäktige beslutade att köpa in 40 tomter som ett indirekt resultat av det misslyckade privata villaprojektet i skogsbrynet söder om ridskolan på Eldslösa.

Jag anser att kommunen borde koncentrera sig på Svartå strand och inte splittra sina resurser.

Denna artikel var publicerad på Östgöta Correspondentens debattsida (B 14) den 21 mars


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...