Fortsätt till huvudinnehåll

Pyspunka på Svartå Strand?



Det var någon gång 2006 eller 2007 som planerna på bostadsbebyggelse på Svartå strand i Mjölby blev aktuella. Dåvarande kommunalrådet Monika Gideskog (M) och framlidne kommunchefen Henry Jansson guidade mig på det gamla industriområdet mellan järnvägen och Svartån. En solig septemberdag med hög och klar luft där Mjölbys centrala delar visade sig från sin bästa sida.

Planerna var stora, nästan fantasieggande. Radhus, punkthus, gammalt, nytt eller renoverat i en blandning av olika upplåtelseformer och med det kommunala bostadsbolaget som en av många byggherrar. Politiskt sett inget kontroversiellt, alla partier stod bakom och kommunen hade förberett sig i många år genom att köpa upp fastigheter på området. Alla bostäder skulle på något sätt ha kontakt med Svartån och en liten hamn fanns med i planerna. Planarkitekten såg gärna att de gamla lokstallarna kom till fortsatt användning förklarade han.

Sex år har gått och i stort sett har inget hänt utom ett offentligt möte där bostadsbolagets styrelseordförande Jörgen Oskarsson deklarerade att Ica behöver större parkering och att man därför planerar att riva en äldre industribyggnad på andra sidan cykel- och gångvägen. Inte för att jag ser behovet men varsågod, vill ägarna till Ica betala vad det kostar så. Det är kanske status hos livsmedelshandlare att ha många tomma parkeringsplatser.

Jag vet att stadsplanering är en lång, mödosam och tålamodsprövande process. Man kan inte vänta sig resultat från ett år till ett annat men borde inte vänta sig något konkret på sex år? Håller luften på att gå ur hela projektet och hur intresserade är egentligen HSB, Riksbyggen eller länets större byggherrar?

Sedan 2006 har två politiker passerat posten som kommunstyrelsens ordförande och den nuvarande Cecilia Vilhelmsson (S) har ett tungt ansvar att driva projektet vidare. Klarar hon det? Det finns många frågetecken kring Svartå strand.
Direkt kontraproduktivt blev det för någon månad sedan när en majoritet av kommunfullmäktige beslutade att köpa in 40 tomter som ett indirekt resultat av det misslyckade privata villaprojektet i skogsbrynet söder om ridskolan på Eldslösa.

Jag anser att kommunen borde koncentrera sig på Svartå strand och inte splittra sina resurser.

Denna artikel var publicerad på Östgöta Correspondentens debattsida (B 14) den 21 mars


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och