Ska ni ta ut lysning?

 Förklaring överflödig. Tranås store son.

Dagens utflykt går tre mil söderut till Tranås. Tranås har inte fastnat i galleriaträsket utan fortsatt med en 300 meter lång utomhusgalleria på Storgatan. Här saknas ingen bransch och pensionspengarna bränner i fickan.

En väl vald vårvinterdag för en utflykt. Strålande sol och t o m vinden var uthärdlig. Frugan kilar ut och in i affärer och jag passar på att bryna (nåja) mitt vinterbleka fejs i solen.

I Märtas hembageri luktar det himmelskt. Två Windsorbröd, tack, tack. ”I morse hade jag 22 minus”, upplyser den vänliga damen bakom disken. Och vi som bara kunde kontra med 13 i Degdala. Det finns en stillsam vänlighet och intimitet i Tranås som tilltalar mig. Är det dialekten?

Vid Statt står det klart varifrån Mjölby fått idén till gångfartsområdet på Kanikeplan. Statyn av Ove Fundin är ett givet blickfång. ”Tarrget” saknar försäljare idag. Inga köp av mandelkremlor alltså.

 Gångfartsområdet vid Statt och torget.

Men även solen har sina fläckar. Hittar minst tre stora butikslokaler som står tomma och så var inte fallet vid mitt förra besök. Vid Badhotellet tar det roliga slut och vi vänder norrut igen. Ni som kan er Fritiof Nilsson Piraten vet att hotellet var platsen för en av hans bästa noveller.

Rundade av med köp av Hugos isterband på ICA. Bakom oss i kassakön stod en kändis. Wilander, nej, inte Mats utan bossan hanses, Andess, kommunalrådet.

Fritiof Nilsson Piraten drev advokatpraktik på Storgatan i Tranås 1921-31. Följande historia har hans sekreterare berättat. Piraten satt och spanade ut när han fick syn på en bonde som kom ledandes en kviga. Piraten hade tidigare försvarat bonden för tidelag med en ko. Piraten drog ner fönstret, lutade sig ut och frågade: ”Ska ni ta ut lysning?”

Nu stänger vi barnförbjudna avdelningen för i dag. Hej då.