Fortsätt till huvudinnehåll

Tillfället gör tjuven




Ni har väl knappast undgått historien om Tuula Lavikkala, Gävlekvinnan som förskingrade 20 miljoner kr för sin arbetsgivare, Borgarskolan. Det började i liten skala – 1 500 kr 2006 – för att öka till 8,5 miljoner kr 2012. Ironiskt nog var Tuula ansedd som expert på redovisningssystemet och höll kurser för andra skoladministratörer.

Tidskriften Fokus berättar om hur hon gick tillväga. Ett inköp på 100 muffins attesterades av beställaren och fakturen gick till Tuula för betalning. Men hon ändrade summan från 1 000 kr till 10 000 kr och dirigerade utbetalningen till ett av de sju konton hon disponerade i eget namn. Så fortsatte ruljangsen år efter år med allt större belopp. Samtidigt blev skolans underskott allt större år från år, vilket förklarades med vikande elevunderlag och höga it-kostnader. Ingen ordentlig analys gjordes.

När upptäckten var gjord fick revisionsfirman Ernst & Young göra en utredning. Deras slutsats var att redovisningssystemet var bristfälligt, ingen annan tjänsteman hade insyn och chefsbyten på rektorsstolen och skolförvaltningen hade givit Tuula det handlingsutrymme hon behövde. Tillfället gör tjuven.

”Om man inte märker att mellan tio och tjugo procent av omsättningen försvinner är det mycket märkligt, jag har aldrig sett något liknande”, säger revisorn.

Den misstänkta försvann den 12 november 2012. Polisen misstänker att hon gömmer sig i Europa men hennes anhöriga tror att hon tagit sitt liv.

Den här historien har stora likheter med en förskingring som inträffade på ett företag i Skänninge för 20 år sedan där en trotjänare försnillade ett sjusiffrigt belopp under flera års tid. Bedrägerier av olika storlek behandlas inte så sällan vid tingsrätterna men denna var extra pikant eftersom hennes make var polisbefäl.

Hon hade, precis som i Gävle, hittar en lucka i företagets redovisningssystem som utnyttjades systematiskt. Det började med ett mindre belopp för att så småningom accelerera våldsamt innan avslöjandet. Hela familjen inklusive barnen levde lyxliv. Förundersökningsprotokollet var fullt av strippar från American Express: hotellvistelser, möbelinköp, utlandsresor, bilinköp, trädgårdsmaskiner, motorcyklar och den vuxne sonen drev ett rallyteam. En ekonom räknade ut att för att leva på denna nivå lagligt måste hushållet ha en årlig disponibel inkomst på tre miljoner kr.

Skänninge är en liten stad och omgivningen noterade excesserna, särskilt sonens rallybil stack ut. Om någon vågade fråga hade kvinnan ett färdigt svar. Hon hade ärvt pengar av sina föräldrar. Polisen undersökte också detta påstående och det visade att behållningen i dödsboet var 6 000 kr.

Kvinnan åtalades för grov trolöshet mot huvudman och Mjölby tingsrätt dömde henne till fängelse. Hon var mycket samarbetsvillig under utredning och rättegång. Hon sa att hon kände en befrielse när denna vanvettiga karusell stoppades. Den enda förklaring hon lämnade var att hon själv var uppvuxen under knapphändiga omständigheter och att hon ville ge sina barn ett bekvämt och innehållsrikt liv.

Några månader senare åtalades hennes make för häleri och den rättegången följde jag. Hans försvarslinje var att han var ovetande om vad hustrun hållit på med och att han var en ekonomisk idiot som aldrig befattade sig med hushållets ekonomi, vilket åklagaren hade svårt att tro på. Hustrun medverkade som försvarsvittne och stöttade sin make till hundra procent.

Domstolen gick en medelväg och dömde honom till häleriförseelse vilket är ett bötesbrott. Han fick behålla jobbet men fråntogs tjänsten som befäl.

När jag går igenom mina klipp och anteckningar inställer sig frågan: hur stort är mörkertalet?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna