Hybris och guldsot

Nordea Masters ska bli den största tävlingen i Europa efter ouppnåeliga British Open. Det krävs bara 20-25 miljoner till.

Det sa Bro Hofs ägare Björn Örås i en intervju på söndagskvällen.  Linköpingssonen verkar vara en förnuftig och handlingskraftig man och en dag når han kanske målet. Han har sagt så tidigare och lade till att han tidigare trott att man skulle vara vid målet redan i år, men den ekonomiska situationen i landet är sådan att sponsorerna inte är beredda att öppna plånboken i tillräcklig omfattning.

Han sa inte om de 25 miljonerna skulle användas till att öka prissumman eller köpa hit någon av de stora, publikdragande namnen. Appearance money kallas det senare. Det är inte ens säkert att nästa upplaga av Masters spelas på Bro Hof. Örås förhandlar med skåningar och göteborgare för att i fortsättningen cirkulera arrangemanget mellan landsdelarna. Det är ett sätt att öka tävlingens budget och attraktivitet menar han.

Själv känner jag en viss leda vid golfens pengasnack. Ett antal världsstjärnor flygs in för dyra pengar för fyra dagars spel och tjänar pengar som de flesta människor inte kommer upp i under ett helt arbetsliv. Sedan drar de vidare till nästa arrangemang i en ändlös karusell. Guldsot kallas visst sjukdomen. Varför ett av Europas minsta länder ska ståta med den näst vassaste tävlingen är det ingen som frågar sig. Hybris?

Jag har kommit till det stadium att jag skiter i om Tiger Woods, Phil Mickelson eller Keegan Bradley spelar Nordea Masters. För mig är glädjen i golfen en och annan bra träff, att höra en god historia tillsammans med kompisarna eller en korv med kaffe efter nian. Sen kan man alltid hoppas att bensinen i tanken räcker till hemmet så att man kan tala om för sin käresta ”att jag hade så här många missade kortputtar idag”.

Men så har jag också sett Greg Norman, Nick Faldo, Lee Westwood, Seve Ballesteros, Jesper Parnevik, Anders Forsbrand och Annika Sörenstam live. Samt Uffe Holmertz pricka en stare på Vadstenabanan. Det skedde en blåsig höstdag 1976 och vapnet var en trätrea och avståndet 180 meter. Det var också en upplevelse.