På
måndag 9 september invaderar 78 elitspelare Ombergs GK.
Ombergs Golf Open ingår i minitouren och har en sammanlagd prissumma på
110 000 kr.
Vi vill marknadsföra oss mot de bättre spelarna
också, förklarade vd Ulf Tegnebo vid vårt besök i söndags. Intresset är stort.
Samtliga anmälda har plushandicap.
Banan
är förstås i utmärkt skick. Vårvintern med flera veckors
”frystorka” ställde till med problem för flera banor i regionen men Omberg fick
ändå en bra säsongsstart. Lösningen var att låna Räddningstjänstens tankbil som
vattnade banan varje dag under tre veckors tid.
För drygt tio år sedan följde jag banans
tillblivelse och start i min dåvarande yrkesroll. Bröderna Ulf och Magnus
Tegnebo förvandlade det gamla skjutfältet till en modern golfbana med hjälp av
Pierre Fulke och Göran Lorichs. Med åren har den mognat och vissa förbättringar
har gjorts. Tee på hål nr 3, banans svåraste, har en upphöjd palissad i sten,
bäcken på hålets vänstra sida har breddats och fjortonde hålet har förlängts
till över 500 meter. Nians korthål är lika klurigt som vanligt och många
spelare sneglar förskräckt mot dammen till vänster. Vyn över fjortonde green
med Vättern i bakgrunden är banans mest fotograferade. Sådana där bilder som
golfpornograferna suckar över under långa, mörka vinterkvällar.
Herrarna på bilden spelar inte på måndag. |
Klubben
har successivt anpassat anläggningen för gästspelare och turister. En ny stor
matsal med god utsikt över ettan och tian har byggts liksom två hotell. De
gamla stugorna från den militära tiden har renoverats och moderniserats. På lönelistan
finns ett 60-tal personer med varierande arbetsuppgifter. Långt ifrån alla
jobbar med banan. Bröderna Tegnebo har steg för steg utvecklat en
turistanläggning utan motstycke i Ödeshögs kommun.
Banan har fått massmedial uppmärksamhet också i
fackpressen. Svensk Golfs senaste nummer har vyn över fjortonde på omslaget.
Tidningen har gjort en rundresa till banorna runt Vättern. ”Banan är inte
spektakulär men lågmälda Ombergs genomtänkta design ger en rolig upplevelse”,
lyder tidningens omdöme.
Undertecknad
är
nyfiken på hur eliten tar sig an det 561 meter (vit tee) långa fjortonde. Ett
monster i kylig motvind, säger jag med söndagens runda i färskt minne. Orkar
någon upp på två? Kanske Mjölbysonen Gustav Adell känner sig manad? Svaret ges
på måndag.
Kommentarer
Skicka en kommentar