I gränslandet mellan journalistik och reklam

Hör du till dem som ratar reklam i brevlådan? Till den kategorin hör inte jag. Yrkesskadad som jag är läser jag nästan alla trycksaker som hamnar där. Med några dagars mellanrum har vi fått Folkungabygdens pastorats magasin – Livsviktigt – om tro och livsfrågor samt Östgötarna med Länsförsäkringar Östgöta som utgivare. Båda befinner sig i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Livsviktigt är ett snyggt magasin med effektfull layout och proffsiga texter men så är också redaktören Lars-Åke Pettersson en rutinerad och kreativ tidningsmakare med många år som utgivare av Östgöta-Tidningen bakom sig.

Det bärande reportaget är om en kvinna som efter många år i omsorgen blev utbränd, bytte bana och numera driver en kombinerad restaurang och inredningsbutik på Albacken i Mjölby. Den typen av artiklar var mycket vanliga i Corren och andra dagstidningar för några år sedan. Bokstavligen jordnära är det reportage om en kyrkovaktmästare i Boxholm vars arbetsvecka beskrivs i detalj.

Noterbart är att kyrkoherde Fredrik Lennman än en gång får möjlighet att motivera det omdiskuterade beslutet att starta ett holdingbolag för framtida affärer med pastoratet som bas. Han försvarar också utbildningsresan till Jerusalem som genomfördes i två olika omgångar för pastoratets anställda och kostade totalt 600 000 kr. En story som uppmärksammades av riksmedierna. Fredrik Lennman jämför kostnaderna med en tvådagars kurs i Stockholm med resa och övernattning.

Försäkringsbolagets magasin är vältajmad för 17-23 oktober genomför bolaget en stor brandövning över länet och i november delar bolaget ut 200 miljoner kr i återbäring till sina kunder (ägare). Också det ett snyggt magasin med bra tryck. Den östgötska deckardrottningen Emelie Schepp porträtteras, ett reportage om ett miljölaboratorium, ett dito om filmstudion Crazy Pictures och en artikel om en före detta militär som ger överlevnadskurser på en gård utanför Finspång. Föredömligt korta texter och fina bilder. Några pekpinnar delas ut till läsarna men det är väl ofrånkomligt i den här typen av publikationer.

Det är egentligen bara en detalj som stör mig. Alla grafiker vet att versaler i ingressen inte ökar läsbarheten. Den om Finspångsföretaget har sex rader versaler staplade på varandra vilket gör den svårläst.

Kanske man kan se Livsviktigt och Östgötar som ett komplement till morgontidningen som blir allt tunnare.